Bilden ser ut som en gul ring av eld mot rymdens mörker. Den är slående lik den på förhand gjorda datorsimuleringen av gasströmmar runt ett svart hål i vår galax Vintergatan.

Den aktuella bilden är från en annan galax, M87 (Virgo A) i stjärnbilden Jungfrun drygt 50 miljoner ljusår från jorden.

Förväntningarna inför onsdagens presentation var starkt uppskruvade bland astronomer och fysiker världen över. De nya rönen lades fram på sex samtidiga pressträffar i Bryssel, Santiago, Shanghai, Tokyo, Taipei och Washington.

En datorsimulering av gasströmmarna runt det svarta hålet i mitten av Vintergatan. Arkivbild.


Einsteins teori

De svarta hålen är mytomspunna himlaobjekt, som i teorin har beskrivits av en lång rad forskare. Men hålens egenskaper – bland annat att inte ens ljus kan undkomma den enormt starka gravitationen – gör dem samtidigt oerhört svåra att studera och ännu svårare att fotografera.

Därav projektet Event Horizon, ett nätverk av radioteleskop över hela världen, vars syfte är att ta bilder av två supertunga svarta hål – dels i mitten av Vintergatan, dels i M87.

Vad forskarna nu kan visa på bild är det som Albert Einstein i teorin presenterade 1915. Eller rättare sagt, det är inte själva det svarta hålet som visas på bilden utan snarare skuggan av det.

Den gula ringen runt det mörka partiet i mitten av bilden – det svarta hålet varifrån inget ljus kan stråla– är inte symmetrisk, vilket indikerar att något roterar. Om det är det svarta hålet eller materien omkring det som roterar återstår att fastställa.

Den historiska första bilden från ett svart hål. Ett enormt vetenskapligt genombrott som kan leda till ett Nobelpris i fysik.


Historiskt stort

– Både för fysiker, astronomer och andra människor är svarta hål de ställen i universum som är mest mystiska, där vi vet att här krockar vår förståelse av fysikens lagar med verkligheten på ett väldigt intressant sätt, säger Robert Cumming, kommunikatör på Onsala rymdobservatorium söder om Göteborg, till TT.

Bilden från M87 tycks ge Einstein rätt. Från och med nu kan det som förr beskrivits med oerhört avancerade formler fysiskt observeras. Detta är ett av astrofysikens största genombrott som öppnar upp för att kunna mäta rumtiden vid den så kallade händelsehorisonten som omger svarta hål.

– Om det verkligen är en bild av ett svart hål, då är det ett Nobelpris. Det är väldigt, väldigt stort, sade Jonatan Selsing, forskare vid Niels Bohr-institutet vid Köpenhamns universitet, till videnskap.dk före presentationen.