|

Tråkig och invecklad valrörelse – ungdomar vill ha influencermaterial

NyhetsbildZoom
Enligt Märta Westerlund är politiken ofta alltför invecklad. Foto: Catariina Salo/SPT
Enligt den senaste ungdomsbarometern är unga allt mer intresserade av politik och samhälle. Däremot är valdeltagandet lågt. När de stora åldersgrupperna försvinner blir det allt viktigare för partierna att nå en yngre publik.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Linn Jung, kommunikationsexpert på Bertills & Jung tror att det finns en koppling mellan ett lågt valdeltagande och dålig kommunikation.

– Jag tror att många, också äldre, inte orkar sätta sig in i politiska processer för att retoriken är så svår.

Hon jämför med sig själv som trots sin universitetsexamen i statskunskap också kan falla av kärran när politiker pratar.

– Det gör det svårt att intressera sig för politik och samhälle när man inte vet vad det handlar om. Man förstår inte varför det här berör en själv.

Något entydigt svar på hur man ska få unga att rösta har Jung inte. Hon gissar ändå att det som debatterats under den här valrörelsen, bland annat mycket vårdfrågor, kan bli tråkigt för många unga. Hon säger också att valreklamen varit häpnadsväckande tråkig under våren.

Linn Jung vill se något annat än korvjippon och disktrasor i valrörelsen.
Foto: Linus Lindholm

Linn Jung vill se något annat än korvjippon och disktrasor i valrörelsen.



– Många kör på säkra kort. Ser man på skyltarna på stan är det ansikte, kostym och röstningsnummer. Sedan har partierna korvjippon och delar ut disktrasor. Kommer vi aldrig vidare?

Jung poängterar att politikens uppgift inte är att bli supersexig, men hon skulle gärna se att vi kommer bort från det mossiga. I sin egen valkrets efterlyser hon mer ideologi i debatten.

När det pratas om samhälleliga frågor som jämställdhet och jämlikhet är devisen ofta att man ska börja från barnsben. Flera partier har lyft upp småbarnspedagogiken som en viktig start för jämlikheten. Politiska frågor borde kanske också tas upp tidigare i livet, funderar Jung.

Märta Westerlund är 24 år och ska rösta på söndag.
Foto: Catariina Salo/SPT

Märta Westerlund är 24 år och ska rösta på söndag. "Jag vill påverka", säger hon.



Yle Extrems morgonvärd Märta Westerlund är 24 år och tänker rösta på söndagen. Hon håller med Jung om att politiken borde göras mer närvarande både i vardagen och i utbildningen.

– I årskurserna 7-9 pratas det en del politik. Det hålls flera olika val, till exempel elevkårsval, men i gymnasiet faller det bort på grund av alla obligatoriska kurser som verkar vara viktigare.

Att politiken finns närvarande under hela skolgången är något hon tror att många inte inser. Frågan om kött ska serveras i skolan eller inte är en typisk fråga som många elever inte inser är politik.

"Förenkla och sluta vara så jävla invecklade."

Märta Westerlund

 

– Jag hävdar att alla är intresserade av politik men ordet skrämmer i väg folk eftersom det låter så svårt. Så ja, kanske vi borde börja använda ordet politik mer i skolan för att avdramatisera det.

I ungdomsbarometern kommer det fram att unga är benägna att rösta på personer de känner personligen eller känner till från offentligheten, alltså kändisar. Westerlund håller med och säger att det verkar vara ett problem att politiker så att säga finns i en annan värld.

– Om man träffat en kandidat och fått en verklig bild av hen så upplever man lättare en starkare samhörighet. Precis som influencers fungerar på Instagram, om man kommer personen nära börjar man lita på hens åsikter och lyssnar till vad hen har att säga.

I fråga om information och valreklam efterlyser Westerlund mera audiovisuellt material.

– Videor där politiker pratar och förklarar i stället för att allt är i skrift. Unga vill ha det snabbt och intressant, inte långa utdragna texter.

Westerlunds avslutande kommentar till både politiker och medier är:

– Förenkla och sluta vara så jävla invecklade.

Thomas Karv säger att politiken ska vara invecklad, men att man ändå måste kunna nå ut till de unga.
Foto: Ari Sundberg/SPT

Thomas Karv säger att politiken ska vara invecklad, men att man ändå måste kunna nå ut till de unga.



Thomas Karv, doktorand i statskunskap vid Åbo Akademi och lokalpolitiker för SFP, säger att han förstår Westerlunds åsikt.

– Det är invecklat och det ska vara invecklat, det finns inga enkla lösningar för svåra samhällsproblem. Unga vill ha raka svar medan politiker brukar säga att allt hänger ihop.

I förra riksdagsvalet röstade endast 47 procent av unga i åldern 18–27. Enligt Karv dras ungdomar till ensaksrörelser medan politiska partier erbjuder paketlösningar.

– Men det är heller inte bra om partierna blir ensaksrörelser, det borde finnas någon gyllene medelväg.

Karv säger att samhället borde bli bättre på att förena ungdomlig iver med så kallat tråkigt gammalt tänkande.

– Som ung är man mer ideologisk och världsförbättrande, som äldre vet man vad som är praktiskt möjligt. Det är viktigt att unga pressar äldre att tänka i större banor. De äldre måste i sin turlägga ett tak på ivern.

Han håller också med både Jung och Westerlund om att demokratifostran borde starta redan i tidig ålder.

– Bara en sådan sak att man kan rösta om ett fotbollsmål eller en basketkorg i skolan, då kan man lära sig för- och nackdelar, att rösta och att acceptera ett resultat. Sådana små saker sitter sedan i och det blir lättare att diskutera prioriteringar och politik.

Visa fler
Kommentarer

Mest läst senaste veckan