|

Världens konflikter skördar färre liv

NyhetsbildZoom
En man korsar en väg med sin cykel i ett sönderbombat tidigare rebellkontrollerat område i den syriska staden Aleppo, september 2017. De minskade striderna i Syrien står för en stor del av det minskade antalet döda i väpnade konflikter under 2018. Arkivblid. Foto: Nataliya Vasilyeva/AP/TT
Vi lever i en orolig tid, brukar det heta. Och visst är konflikterna i världen fler och mer komplicerade än på länge. Men antalet människor som dödas i krig fortsätter att minska, visar ny statistik.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Till synes ändlösa strider i Afghanistan, hungerkatastrof i krigets Jemen och eskalerande kartellvåld i Mexiko. Fortsatt blodsspillan i Sydsudan, Somalia och Nigeria. Det finns många anledningar att sörja tillståndet i världen.

Lägg till det en allt råare ton mellan ledarna för världens stormakter, och framtiden kan te sig nattsvart.

Men faktum är att det finns hopp. Antalet dödsoffer i väpnade konflikter runt om i världen minskar för fjärde året i rad, enligt den senaste statistiken från Uppsala universitets ansedda konfliktdataprogram UCDP.

Under 2018 dödades närmare 76 000 människor i krig. En dyster siffra – men en minskning med 20 procent jämfört med året före, och 43 procent jämfört med den senaste toppen 2014.

– Risken att dö i krig är helt enkelt mycket mindre nu än förut, konstaterar Therese Pettersson, freds- och konfliktforskare vid Uppsala universitet.

Lugnare i Syrien och Irak

Den viktigaste anledningen till den nedåtgående trenden är att situationen i Syrien stabiliserats. IS har tryckts tillbaka och regeringsstyrkorna har med hjälp av rysk assistans återtagit stora områden från rebellgrupper.

– Det är generellt lugnare i landet sedan striderna minskat. Det är mycket positivt utifrån att antalet döda minskat. Samtidigt har det kommit med ett pris: upproret har slagits ned och (diktatorn Bashar) al-Assad sitter kvar, säger Therese Pettersson, som är forskningssamordnare för UCDP.

Även grannlandet Irak, där IS också förklarats besegrat och våldet minskat kraftigt, står för en stor del av minskningen.

Antalet dödade i konflikter under 2018 var det lägsta sedan 2012. Det gäller även civila dödsoffer.

Kurvan går visserligen upp och ner under de senaste decennierna med toppar 1990, 1994 och 1999 i samband med särskilt blodiga skeden av konflikter såsom gränstvisten mellan Etiopien och Eritrea, folkmordet i Rwanda och Eritreas självständighetskrig.

Längre trend

Men sett ur ett lite längre historiskt perspektiv har topparna gradvis blivit lägre, åtminstone sedan andra världskrigets slut. Inbördeskriget i Kina 1946–49, Koreakriget 1950–53 och Vietnamkriget 1955–75 skördade betydligt fler offer än senare krig.

En av förklaringarna till de lägre dödstalen kan vara att den generella toleransnivån för våld är lägre i dag än tidigare i historien, säger Therese Pettersson.

– Demokratierna i världen är fler. Och det är en högre kostnad för demokratiskt valda ledare att skicka ut sina soldater för att dö i krig.

– Informationssamhället har också gjort det svårare att komma undan med våld. Det kan också poängteras att bättre sjukvård har gjort att färre som såras dör.

Fler konflikter

Samtidigt som dödsoffren blivit färre är det dock oroligt på fler platser i världen än tidigare. Antalet aktiva statsbaserade konflikter, där minst en av de inblandade parterna är en regering, var 52 under 2018, enligt UCDP:s statistik. Det var två fler än 2017 – och fjärde året i rad som siffran är högre än 50.

Endast vid ett tidigare tillfälle efter andra världskriget, 1991, har antalet väpnade konflikter varit så många.

– Ökningen har mycket att göra med IS spridning över världen under de senaste åren, säger Therese Pettersson.

Även om terrorgruppen tryckts undan från Syrien och ursprungslandet Irak var den fortfarande aktiv i tolv olika statsbaserade väpnade konflikter under 2018.

Fler inblandade

Det speglar hur krigen i världen, förutom att de blivit fler, också ändrat skepnad. Det är numera mycket sällsynt med väpnade konflikter mellan stater – endast två sådana noterades under 2018.

En allt större andel av de inomstatliga konflikterna är däremot internationaliserade i meningen att utländska parter är inblandade.

– Alla de stora pågående konflikterna är typexempel. I Syrien, Afghanistan och Jemen utspelas regionala maktkamper med många externa parter involverade, säger Therese Pettersson.

Toppen i konflikter 1990 följdes av en tydlig ökning av antalet underskrivna fredsavtal. En motsvarande trend har inte setts efter den senaste toppen 2014.

– Internationaliseringen av konflikterna innebär att de blir svårare att lösa eftersom det finns fler intressenter vars önskemål ska tillgodoses i fredsavtal. Det kan också vara så att de uttalade religiösa mål som vissa parter har gör det svårare att kompromissa.

Många icke-statliga konflikter

  • Uppsala universitets konfliktdataprogram UCDP definierar statsbaserade väpnade konflikter (state-based armed conflict) som konflikter där minst en av de inblandade parterna är en regering eller en stat.
  • Andra kriterium är att konflikten resulterat i minst 25 stridsrelaterade dödsfall under ett år, samt att konflikten gäller regeringsmakt eller territorium.
  • Under 2018 pågick 52 sådana konflikter.
  • Därutöver för UCDP även statistik över vad man kallar icke-statliga konflikter (non-state conflict), där ingen av de stridande parterna är en regering.
  • Under 2018 pågick 76 sådana konflikter, enligt UCDP:s statistik. Det är en minskning från 83 under 2017. Men antalet är fortfarande högt jämfört med det årliga genomsnittet sedan 1989 som är 39.
  • Sex år i rad har antalet aktiva icke-statliga konflikter varit högre än något år tidigare sedan 1989.
  • Ökningen beror främst på de många konflitkerna mellan olika rebellgrupper i Syrien, våldet mellan knarkkarteller i Mexiko och konflikter i Nigeria mellan bland annat boskapsskötare och jordbrukare.
  • Källa: UCDP
 

Kommentarer
|

Rory Stewart ute ur leken

Nyhetsbild
Boris Johnson, här fotograferad den 18 juni, är favorittippad att efterträda Theresa May som partiledare för Konservativa partiet. Foto: Vudi Xhymshiti/AP/TT
Efterträdaren till Theresa May kommer inte att heta Rory Stewart. Det står klart sedan Konservativa partiet i Storbritannien på onsdagskvällen höll en tredje utslagsomröstning bland kandidaterna. Störst stöd fick favorittippade Boris Johnson.

Mest läst senaste veckan