– I dag har nedräkningen börjat mot att överskrida 300 kilo anrikat uran. Om tio dagar kommer vi att passera gränsen, säger Behrouz Kamalvandi, talesperson för Irans atomenergimyndighet vid en tv-sänd presskonferens.

Överskridningen kommer att upphävas när "andra parter lever upp till sina åtaganden", säger han från kärnkraftverket i Arak, sydväst om Teheran.

Behrouz Kamalvandi lägger till att det fortfarande finns tid för andra länder att hjälpa till att skydda Iran från amerikanska sanktioner, men att länderna i så fall måste börja agera i stället för att bara prata.

Tyskland uppmanar Iran att fortsätta följa överenskommelsen.

Vill rädda avtalet

President Hassan Rohani sade den 8 maj i år, på dagen ett år sedan USA meddelat att landet drar sig ur avtalet, att Iran skulle sluta följa de begränsningar om depåer av tungt vatten och anrikat uran som preciserats i avtalet.

Han sade då att åtgärden var ett svar på USA:s tillbakadragande och att hans ultimatum syftade till att rädda avtalet.

Iran har även hotat med att ytterligare minska på åtagandena i avtalet den 8 juli om kvarvarande länder – Storbritannien, Kina, Frankrike, Tyskland och Ryssland – inte hjälper till att skydda Iran från USA:s sanktioner.

Enligt Teheran har nu EU kort tid på sig om unionen vill rädda avtalet. Men EU tänker vänta in rapporter från det internationella atomenergiorganet IAEA.

– Våra bedömningar baseras på IAEA:s rapporter, inte på uttalanden, säger EU:s utrikeschef Federica Mogherini.

Irans president Hassan Rohani. Arkivbild.


Ökade spänningar

Hon tillägger att Iran hittills följt avtalet och att EU hoppas att det förblir så. Den tyske utrikesministern Heiko Maas hänvisar också till IAEA-rapporter.

I avtalet från 2015 lovade Iran att minska sin kapacitet inom kärnenergi under flera år och tillåta internationella observatörer i landet, i utbyte mot lättnader av internationella sanktioner. Antalet avancerade centrifuger för anrikning av uran begränsades och anrikningen sattes till max 3,67 procent, betydligt lägre än de runt 90 procent som krävs för att användas till kärnvapen.

Spänningarna mellan länderna har ökat sedan USA drog sig ur avtalet och samtidigt aviserade nya ekonomiska sanktioner. USA har ökat sin militära närvaro i området och terrorstämplat det iranska revolutionsgardet.

"Orsaka kriser"

Iran svarade med att stämpla USA:s väpnade styrkor som en terrororganisation.

USA och Saudiarabien har lagt skulden på Teheran för attackerna mot två tankerfartyg i Omanbukten förra veckan. Men Iran fortsätter att neka till anklagelserna. I ett uttalande på måndagen skriver Abbas Mousavi, talesperson för det iranska utrikesdepartementet, att anklagelserna är en "fortsättning på den felaktiga väg" som Saudiarabien slagit in på och som "baseras på militarism och att orsaka kriser och spänningar".

Teheran säger sig också ha sprängt ett stort nätverk som drivs av den amerikanska underrättelseorganisationen CIA och som ägnat sig åt spioneri via internet. Flera misstänkta har gripits i olika länder, hävdar Iran.