|

Elfenbensstrid splittrar afrikanska länder

Med jämna mellanrum utmanas det internationella förbudet mot handel med elfenben, senast i augusti.Trycket på att få sälja de eftertraktade betarna är starkt.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

– Sista ordet är nog inte sagt, säger Allan Carlsson, Afrikatalesperson på Världsnaturfonden.

I våras bjöd Botswana in de stater som tillsammans handhar det gränsöverskridande naturskyddsområdet Kavango–Zambezi för ett högnivåmöte om regionens elefanter. President Mokgweetsi Masisi delade personligen ut presenter till dignitärer från Zimbabwe, Zambia och Namibia. Men valet av gåva – pallar tillverkade av elefantfötter – väckte reaktioner. Det var också avsikten, enligt Allan Carlsson, Afrikatalesperson på Världsnaturfonden Sverige.

– Det var en signal till världssamfundet. Vi gör som vi vill, ni ska skita i våra elefanter, det är vår naturresurs, säger han.

Staterna som samlades i Gaboronehar tillsammans med Sydafrika drygt 60 procent av Afrikas elefanter. Och de vill realisera sina tillgångar.

Allan Carlsson, Afrikatalesperson på Världsnaturfonden Sverige. Foto: WWF/handout/TT


– Man har genom åren byggt upp stora lager av elfenben. Att sälja av dem är givetvis en stor frestelse för ett fattigt land, säger Allan Carlsson.

– Men vi från naturvårdssidan gör bedömningen att släpper man ut det på marknaden så stryker vilda elefanter med. Det skulle öka tjuvjakten och förutom i Zimbabwe och Botswana har vi redan hårt ansträngda populationer.

Zimbabwe har ett lager på 110 ton elfenben som landet vill sälja. Foto: Tsvangirayi Mukwazhi/AP/TT


Internationellt förbud

Oavsett om frestelsen är stor är det inte fritt fram. Sedan tjuvjakt kraftigt decimerat Afrikas elefantbestånd antogs 1989 ett förbud mot handel med elfenben inom ramen för artskyddskonventionen Cites.

I ett försök att mobilisera mot förbudet föreslog elefantstaterna på mötet i våras att elfenbensförsäljning ska tillåtas, så att länderna kan sälja av sina stora lager.

– Afrika har varit fattigt länge, ändå kommer folk hit och säger åt oss hur vi ska sköta om våra resurser. Föreställ dig att Europa skulle säga åt Opec-länderna att sluta borra efter olja för att det inte är miljövänligt, säger Tinashe Farawo, talesperson för Zimparks som förvaltar Zimbabwes nationalparker, till TT.

Tinashe Farawo, talesperson Zimparks. Foto: Privat/TT


Det utfattiga Zimbabwe har velat avyttra sitt elfenben länge.

– Det är det vackra med den generation ledare vi har nu, de fokuserar på Afrikas enighet. Vi har varit splittrade i alla dessa år men nu talar vi med en röst, säger Tinashe Farawo.

Fakta: Elfenben och tjuvjakt

  • I början av 1900-talet fanns omkring tio miljoner elefanter på den afrikanska kontinenten. I slutet av 1980-talet fanns runt 600 000 kvar. Den dramatiska minskningen drevs av efterfrågan på elfenben.
  • I ett försök att rädda arten från utrotning enades länderna anslutna till internationella artskyddskonventionen Cites 1989 om ett förbud mot elfenbenshandel. Tidigare hade Cites försökt, men misslyckats, att reglera handeln. I stället för att minska tjuvjakten uppstod en svart marknad för Cites-tillstånd som användes för att "tvätta" elfenben från illegal jakt.
  • Förbudet betraktas som framgångsrikt. Uppmärksamheten kring ämnet anses ha minskat efterfrågan samtidigt som smuggling försvårats. Tjuvjakten har dock långt ifrån eliminerats. Omkring 20 000 elefanter beräknas årligen falla offer för illegal jakt och under det senaste årtiondet har Afrikas elefantpopulation minskat med 110 000 individer, till 415 000 djur.
  • Elfenben smugglas i första hand till marknader i Asien. Kina var tidigare den enskilt största marknaden men förbjöd 2017 all handel med elfenben.
  • En tjuvjägare får omkring 500 kronor per kilo elfenben, medan slutpriset till kund ligger runt 9 000 kronor per kilo. Stater som Etiopien, Gabon, Kamerun och Kenya har genomfört spektakulära bränningar av beslagtaget elfenben för att avskräcka från tjuvjakt.
  • Källor: IUCN, WWF. (TT)
 
Afrika inte enat

Men att Afrika är enat stämmer inte. Snarare har förslaget om att tillåta elfenbensförsäljning skapat en spricka mellan två olika läger.

Zimbabwes elefantpopulation har fördubblats under de senaste 40 åren och uppgår i dag till runt 84 000 djur. Men i Afrika som helhet har antalet elefanter under det senaste årtiondet sjunkit med 111 000, till 415 000 djur, enligt uppgifter från Internationella naturvårdsunionen (IUCN). Tjuvjakt är den främsta anledningen.

Burkina Faso, Kenya och sju andra länder med mindre elefantpopulationer befarar att laglig elfenbenshandel ska leda till ökad tjuvjakt och har motionerat i Cites om ännu strängare regler.

Förbudet gäller

Vid Cites möte i augusti röstades också förslaget om att elfenbensförsäljning ska tillåtas ned. Beklagligt, anser Tinashe Farawo.

– Om vi fick tillåtelse att sälja elfenben hade vi kunnat återinvestera det i viktiga satsningar för bevarandet av elefantpopulationen, vilket vi nu inte kan, säger han till TT.

Enligt Farawo skulle intäkterna gå till viltvårdsåtgärder. 110 ton elfenben skulle inbringa motsvarande 300 miljoner kronor till fordon, utrustning och parkvakternas löner.

– Jag tror att vi är den enda djurförvaltningsmyndigheten i världen som inte får pengar från regeringen. Det är ett av skälen att vi vill sälja.

Viltvårdsargumentet ger Allan Carlsson inte mycket för. Landet tampas med enorma statsskulder och har andra hål att fylla, menar han.

– Man ska komma ihåg att Zimbabwe är ett extremt korrupt land, och det är inget som garanterar att de pengarna går till det.

Beslagtaget elfenben förstörs i Filippinerna 2013. Landet är i dag en av de större marknaderna för illegalt elfenben. Foto: Bullit Marquez/AP/TT


Populistiskt drag

I Zimbabwe och Botswana går även politiker till val på att sprida bilden av att elefantpopulationen är för stor.

– Det sista ordet är nog inte sagt. Vi kan vänta oss många fler populistiska drag från politikerna, säger Allan Carlsson, som inte anser att elefantstammens storlek utgör ett problem.

– Men elefantpopulationen har inte gått upp så mycket som man gör gällande, det har funnits mångdubbelt mer elefanter än det gör i dag, och människorna har då kunnat leva i samförstånd med djuren.

Thea Carroll, som samordnar Cites elefantprogram, ger staterna rätt i en sak: Viltvårdsinsatser kostar.

– Det här är inte rika länder och att ta hand om elefanterna innebär uppoffringar. De kan inte omvandla land till jordbruksmark och det är inte ovanligt att elefanter dödar människor. Det här väcker frågan om det internationella samfundet är redo att hjälpa till. Vi måste vara tydliga med att bidragen från givarländerna inte är tillräckliga.

Kommentarer
|

Misstäkt flygplanskapare gripen efter 34 år

Nyhetsbild
Kapningen för 34 år sedan följdes av en hel värld. Kapten John Testrake tvingades flyga till flera länder under de 17 dagar planet hölls kapat. På arkivbilden talar han med reportrar på Beiruts flygplats. Foto: Ammar/AP/TT
Grekisk polis har gripit en libanesisk man som misstänks för delaktighet i en flygplanskapning för 34 år sedan. Den uppmärksammade terrorhandlingen pågick i mer än två veckor.

Mest läst senaste veckan