Dramatiken tycks aldrig avta i Storbritanniens kamp om brexit.

Med sina flitiga och välartikulerade rop på ordning – Orrrdeeerrr!! – har 56-årige John Bercow varit en av brexitprocessens storstjärnor. Underhusets talman har spelat en tung roll i vad som skett, då han genom sina tolkningar, godkännanden eller avslag haft stort inflytande över vad ledamöterna fått rösta om, och när.

Det har också gjort honom starkt impopulär bland många ärkebrexitörer, som anklagat honom för att stå på EU-vännernas och oppositionens sida, trots att han en gång i tiden valdes in i parlamentet för Konservativa partiet.

Fakta: John Bercow

  • John Bercow, född 1963, är talman i det brittiska underhuset sedan 2009. Han är uppvuxen strax norr om London, läste statsvetenskap på University of Essex och var tidigt politiskt engagerad i Konservativa partiet.
  • Han valdes in i parlamentet 1997 som ledamot för Buckingham och blev talman 2009, då dåvarande talmannen Michael Martin valde att avgå i samband med en stor skandal kring hur parlamentsledamöter begärt och fått ersättning för allt från ankhus till hundmat och gräsklippare.
  • Även Bercows hustru Sally, född 1969, har försökt bli parlamentsledamot – för Labour. Hustrun är även känd för att ha deltagit i en kändisupplaga av tv-såpan Big Brother och för att ha poserat i ett tidningsreportage endast iförd ett lakan, med underhuset i bakgrunden. Paret har tre barn tillsammans. (TT)
 

Lovar avgå

Men nu är det snart slut.

– Det här har varit mitt arbetslivs största privilegium och ära. Jag önskar min efterträdare lycka till i kampen för att stå upp ledamöternas rättigheter individuellt och för parlamentet i sig, säger Bercow, sedan han i ett känslomässigt framträdande i underhuset lovat att han inte tänker kandidera för omval, om ledamöterna bestämmer sig för att utlysa nyval.

Blir det inte nyval tackar han i stället för sig den 31 oktober – samma dag som premiärminister Boris Johnson hoppas att hela landet ska lämna EU.

– Det vore det minst splittrande och mest demokratiska att göra, säger Bercow.

Fakta: Kampen om brexit

  • Storbritannien folkomröstade 2016 om sitt medlemskap i EU, vilket gav en knapp men tydlig seger för lämna-sidan, med 52 procent mot 48. Ett drygt halvår senare, den 29 mars 2017, informerades EU formellt om det brittiska beslutet, varpå förhandlingar inleddes om ett utträdesavtal.
  • Avtalet blev klart i november 2018 och har godkänts av kvarstannande EU-länders stats- och regeringschefer, samt den dåvarande brittiska regeringen under premiärminister Theresa May. Det brittiska underhuset har dock tre gånger om sagt nej till avtalet, vilket lett till att utträdesdatumet tills vidare skjutits upp till åtminstone den 31 oktober.
  • May tvingades avgå i somras och har ersatts av Boris Johnson, som utlovat att landet ska lämna EU när förlängningstiden går ut, oavsett om det då finns ett avtal eller inte. En majoritet i parlamentets underhus har dock drivit igenom lagstiftning som kräver en ytterligare förlängning till början av 2020, om inte underhuset dessförinnan godkänner antingen en uppgörelse eller ett utträde utan avtal. (TT)
 

Lag godkänd

Från flera håll i underhuset mottogs avgångskravet med hyllningar, framför allt från oppositionen

– I historieböckerna kommer ni att kommas ihåg som en av de stora reformerande talmännen. Ni vill låta underhuset diskutera frågor och uttala sin åsikt, säger Labour-ledamoten Hilary Benn, som är ordförande i parlamentets brexitutskott.

– Många ledamöter kommer att vara evigt tacksamma för att ni har stått upp för dem.

Bercows besked kom strax efter att hans kollega i överhuset, Peter Norman Fowler, deklarerat att drottningen nu gett sitt slutliga godkännande till oppositionens omtalade stoppa brexit-lag.

Avsikten med lagen är att hindra regeringen från att låta Storbritannien lämna EU utan avtal den 31 oktober. I stället åläggs premiärministern att be EU om förlängd förhandlingstid fram till den 31 januari 2020, om inte underhuset dessförinnan sagt ja till ett utträdesavtal – eller rentav godkänt ett utträde utan avtal.

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson skakar hand med irländske kollegan Leo Varadkar i Dublin.

Johnson på Irland

Ikraftträdandet sker samtidigt som underhuset inledde sin sista sittning på mer än en månad. Den omstridda hemförlovning som regeringen redan varslat om kommer att inledas när måndagsschemat är över, meddelar premiärministerns talesman på sin dagliga lunchbriefing för den brittiska journalistkåren.

Ledigheten ska vara över storpartiernas höstkonferenser ända fram till den 14 oktober.

Under tiden hoppas premiärminister Johnson förmå EU att gå med på någon form av nytt utträdesavtal, för att säkra ett brittiskt adjö till unionen den 31 oktober.

– Jag tror absolut att ett avtal kan nås till den 18 oktober (sista dagen på kommande EU-toppmöte) så låt oss se till att ordna det tillsammans, säger Johnson på en presskonferens i Dublin tillsammans med irländske kollegan Leo Varadkar.

Inget nyval?

I ett gemensamt uttalande efteråt beskrivs mötet som positivt och konstruktivt, "även om betydande klyftor återstår", heter det enligt irländska tv-kanalen RTE.

Premiärminister Varadkar är samtidigt solklar med att han inte är villig att ta bort den omtalade nödlösningen – kallad backstop på brexitengelska – som går ut på att hålla kvar Storbritannien i ett gemensamt tullområde med EU om ingen annan lösning kan hittas.

– Utan nödlösning blir det inget avtal, fastslår Varadkar i Dublin.

På hemmaplan hoppas Boris Johnson fortfarande få stöd av underhuset för ett snabbt nyval den 15 oktober, för att få allmänheten att sluta upp bakom hans tuffa brexitlinje.

Oppositionspartierna har dock lovat att rösta nej eller avstå. I stället vill man ha nyval senare i höst, först när en förlängd förhandlingsperiod med EU verkligen blivit av.