|

LEDARE: Vi måste tala om hatprat

NyhetsbildZoom
Dan Ekholm.
En färsk studie som statsrådet har låtit utföra visar att en tredjedel av de kommunala beslutsfattarna utsätts för hatretorik.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Nu borde varningsklockorna ringa. Det finns ett hot mot vår demokrati och det heter hatretorik. Vi har länge anat att hets och trakasserier stör den demokratiska processen. Men omfattningen överraskar. Det handlar inte om något marginellt fenomen. 

Statsrådet har låtit göra en studie om hatretorik "Vihapuhe vallassa: Vihapuheen vaikutukset yhteiskunnalliseen päätöksentekoon", på svenska ungefär "Hatets makt: Hatpropagandans inverkan på det samhälleliga beslutsfattandet". Studien gjordes av Open Knowledge Finland, Jyväskylä universitet och Punos Research för statsrådet.

Med hatretorik avses nedsättande, hotfulla och stämplande yttranden som rör en persons personliga egenskaper eller som bottnar i intolerans. Det ska inte blandas ihop med normal samhällelig kritik och ifrågasättande – det är något helt annat. 

Så här kan till exempel hatretorik låta i ett mejl till Vasabladet: "ta nö ede antisemiitiska schiitsnacke å tjöör opp e i röven så laangt dö fåår e!" Avsändaren ogillade att tidningen skrev om risker med antisemitisk hatretorik och konspirationsteorier.

"Det här har alltså inget med samhällskritik eller en saklig debatt att göra."

 

Studien visar att 34 procent av de kommunala beslutsfattarna har blivit utsatta för hatretorik i den offentliga debatten. Hälften av riksdagsledamöterna har upplevt hatretorik. 

Också anhöriga till de kommunala beslutsfattarna har hotats. 14 procent av dem som sitter i kommunfullmäktige har anhöriga som hotats och som kan kopplas till det demokratiska uppdraget.

Det här har alltså inget med samhällskritik eller en saklig debatt att göra. Det handlar inte om "den som ger sig i leken får leken tåla" utan om regelrätta trakasserier. Då det gäller kommunstyrelseuppdrag är siffran ännu värre, 23 procent av dem har upplevt trakasserier mot sina anhöriga. 

"..hatretorik utnyttjas också medvetet för politiska påtryckningar. Då är avsikten att tysta ner en person eller en politisk åsikt." 

 

"Personen ringde runt till alla som har samma efternamn som jag för att ta reda på vem min mamma är. Sedan ringde hen min mamma och hotade henne." Så berättar en av dem som hade tillfrågats. 

Forskaren Aleksi Knuutila, en av dem som gjort studien, säger att bakgrunden till hatretorik kan vara en impulsiv handling, men hatretorik utnyttjas också medvetet för politiska påtryckningar. Då är avsikten att tysta ner en person eller en politisk åsikt. 

För 42 procent av de tillfrågade hade lusten att delta i den offentliga debatten minskat på grund av hatretorik. En fjärdedel av de beslutsfattare som inte själva blivit utsatta för hatretorik uppger att hotet minskat deras lust att delta i den offentliga debatten. Det här visar tydligt att hatretoriken har blivit ett hot mot vår demokrati.

Senast nu måste lagstiftaren vakna och ta tag i situationen. Inrikesminister Maria Ohisalo och justitieminister Anna-Maja Henriksson bör se till att lagstiftningen skärps så att det demokratiska samtalet inte tar allvarlig skada eller dör.

Frågan om hatretorik är som bekant inte ett specifikt finländskt problem. Också EU-ländernas justitieministrar diskuterade i Luxemburg igår hur man kunde kriminalisera uppmaning till våld och hat i debatten.

"Största delen, eller 75 procent, av de fientliga meddelandena kommer från en invandrarfientlig grupp."

 

Studien visar också att i synnerhet valkandidater och ledamöter i kommunfullmäktige ofta blir utan stöd då de utsätts för hatretorik. 

Det är främst på sociala medier som hatpropagandan och -retoriken florerar. I studien identifierade man 200 Twitterkonton som stod för hälften av alla fientliga meddelanden som politikerna fått på Twitter. Det är fråga om två separata grupper av twittrare som representerar motsatta ideologiska ståndpunkter. Största delen, eller 75 procent, av de fientliga meddelandena kommer från en invandrarfientlig grupp.

Av den här studien framgår också att kvinnor drabbas betydligt oftare än män. 42 procent av de kvinnliga beslutsfattarna i kommunerna har varit utsatta för hatretorik, mot 28 procent av männen. 34 procent av kvinnorna hade upplevt skymfande eller nedsättande kommentarer och 20 procent av manliga beslutsfattare i kommunen. 18 procent av kvinnorna hade direkt hotats, mot 10 procent av männen.

Kommunala beslutsfattare som kommer från olika minoritetsgrupper är särskilt utsatta – etniska, sexuella eller språkliga minoriteter.  Så här svarade en finlandssvensk beslutsfattare på enkäten: "En manlig person, ganska argsint anklagade mig som finlandssvensk att vara parasiter som kostar samhället.” 

Också flera samiska kommunfullmäktigeledamöter upplevde hatretorik som är kopplad till att de är samer.

Särskilt kommunala beslut som rör integration eller flyktingmottagning leder till hatretorik. Men som bekant är det inte bara kommunala beslutsfattare som får vara slaskhink och måltavla. Redan länge har till exempel forskare som utreder invandringsfrågor hållit en låg profil för att undgå de verbala spyorna eller direkta hoten. 

Nu är det dags att sätta in demokratins självförsvar. Det måste bli en större medvetenhet och samhället sätta in motåtgärder med skärpt lagstiftning och strategier för att vår demokrati inte ska förtvina.

|

LEDARE: Homofobi som lönade sig

Nyhetsbild
Viveca Dahl.
Precis som i Ryssland är människor med en annan sexuell läggning också i Polen ett stort hot, framför allt mot barnen.

Mest läst senaste veckan