– Vi måste göra vårt yttersta så att inte situationen vi upplevde 2015 och 2016 upprepar sig. EU har inte råd att fångas oförberedd en gång till. Tecknen finns där, varnar Greklands medborgarskyddsminister Michalis Chrisochoidis på en extrainsatt presskonferens i Luxemburg.

– Vi har föreslagit konkreta åtgärder, som vi hoppas att våra motparter kommer att stödja: en omfördelningsmekanism för länderna vid östra Medelhavet. Det är också dags att ordna en verklig europeisk återförandemekanism, säger Cyperns inrikesminister Constantinos Petrides.

EU:s asylreform

  • Efter den mest akuta flyktingkrisen under hösten 2015 lade EU-kommissionen i maj 2016 fram ett omfattande paket för att reformera EU:s asylpolitik.
  • Paketet består av sju lagförslag:
  • Förslag om en reviderad Dublin-förordning (kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en asylansökan).
  • Normer för mottagande av asylsökande, inklusive frågan om säkra länder.
  • Förslag om när personer ska anses berättigade till internationellt skydd och hur länge de ska få uppehållstillstånd.
  • Gemensamma regler för hur skyddet i EU ska fungera.
  • Databaser för jämförande av fingeravtryck och identifiering av asylsökande.
  • Skapa en gemensam asylbyrå.
  • Nya ramar för vidarebosättning (kvotflyktingar).
  • EU-parlamentet har enats om sin linje i samtliga förslag, medan EU-länderna fastnat i stor oenighet – framför allt om Dublinregler och uppehållstillstånd.
  • När nästa EU-kommission tillträder, sannolikt från den 1 november, har svenska Ylva Johansson och grekiske Margaritis Schinas fått i uppdrag att ta fram en "ny pakt för asyl och migration".
  • Johansson har i samband med det lovat att göra en inledande rundresa bland EU-länderna för att få en uppfattning om medlemsstaternas syn på vägen framåt.