INSÄNDARE Doktrin för att rädda torsken i Östersjön

Det här är en argumenterande text. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. I mitten av oktober sammanträdde EU:s fiskeministrar vid ministerrådet i Bryssel. Årets fiskerådsmöte nådde denna gång beslut som tyder på att den samlade krisinsikten snabbt ökat och att det finns ett momentum för att genomföra förbättringar i fiskeförvaltningen. Ett stopp för riktat torskfiske i östra beståndet, kraftigt sänkt kvot i västra beståndet och fiskeförbud under lekperioden är viktiga åtgärder för att ge östersjötorsken chans till återhämtning.

Den internationella havsforskningsrådet ICES och EU-kommissionen gjorde vid ministerrådet tydligt vad priset för att misslyckas med att rädda det krisande torskbeståndet är samtidigt som det finska ordförandeskapet visade prov på att ett starkt ledarskap och kunskap i frågorna kan leda till viktiga förändringar. Länder som inte ville följa de
vetenskapliga rekommendationerna stod ensamma.

Det är uppenbart att EU:s fiskeregler inte bidrar till att skapa god ekologisk status i Östersjön, som de är avsedda. De möjligheter till regionalisering som införts i den gemensamma fiskepolitiken har ännu inte kommit att utnyttjas. Ministerrådets beslut om torskfisket är ett litet steg på vägen mot en ny syn på fisket i Östersjön. Men än viktigare är att det finska ordförandeskapet i forum för fiskeri i Östersjön BALTFISH utnyttjar sin position till att verka för en ny förvaltningsdoktrin för Östersjön. Först då kan vi få till stånd en långsiktig plan för att rädda östersjötorsken.

Östersjön är ett artfattigt innanhav med mycket känslig ekologi. En ny förvaltningsdoktrin måste ta denna grundförutsättning i betraktande. BALTFISH bör verka för att medlemsländerna tillsammans med Europaparlamentet och kommissionen startar denna process. Centrala förändringar som bör komma till stånd är:

1. De vetenskapliga rekommendationerna måste tas på allvar och politiker bör både förstå och följa dem. Dessutom är det av yttersta vikt att hänsyn tas till att bestånden som fiskas av har en normal tillväxt, storleks- och ålderssammansättning.

2. BALTFISH måste ta mer långsiktiga beslut. Det behövs en flerårig horisont för att ta beslut om vad ekosystemet klarar av och för att vända utvecklingen i Östersjön.

3. Ministerrådet måste ta ytterligare hänsyn till samspelet mellan olika fiskbestånd och tillämpa den ekosystemsförvaltning som den gemensamma fiskepolitiken föreskriver. Exempelvis bör fisket av sill och skarpsill flyttas bort från torskens lekområden.

4. Kontrollåtgärder måste införas omgående för att upprätthålla utkastförbud och andra bestämmelser.

5. Politiken måste ta hänsyn till konflikten mellan storskaligt trålfiske och småskaligt fiske med passiva redskap – det senare är både mer hållbart och skapar större värden.

Det finska ordförandeskapet i BALTFISH har alla förutsättningar att sätta fokus på långsiktighet och ekosystemförvaltning, som ordförandeland kan man påverka dagordningen. Regionaliseringspolitiken bör nyttjas för att i största möjliga mån få till en förvaltning som är anpassad för det unika
innanhav som Östersjön är.

Det finns nu stöd för en mer hållbar förvaltning bland medlemsländerna och BALTFISH bör ta initiativ för ett nytt paradigm i fiskepolitiken. För trots ministerrådets beslut återstår mycket arbete innan god ekologisk status kan uppnås i Östersjön.