|

De unga ger byn nytt liv – "Pensala fullt fungerande Gambämark"

Familjerna Heselius-Ek, Lind, Lindholm, Frände-Jungar, Karf-Redlig, Nyman-Kronqvist, Eriksson-Grahn, Dalkarl-Pott och Ek, som tillsammans har 16 barn, utgör endast hälften av alla nya hushåll som flyttat in till byn. Zoom
Foto: Kevin Åkerlund

Familjerna Heselius-Ek, Lind, Lindholm, Frände-Jungar, Karf-Redlig, Nyman-Kronqvist, Eriksson-Grahn, Dalkarl-Pott och Ek, som tillsammans har 16 barn, utgör endast hälften av alla nya hushåll som flyttat in till byn.

För tio år sedan drogs skolan i Pensala in. Då var antalet elever i skolan 16. De senaste åren har byn ändå fått ett rejält uppsving då 90-talister i bästa barnafödarålder etablerat sig i byn.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Innan du fortsätter...

Tack vare våra prenumeranter kan vi fortsätta leverera kvalitativa lokalnyheter. Bli prenumerant du också!

1 månad för 1€ Fortsätt till artikeln

Oberoende av vilka sidovägar man färdas längs i Pensala dyker nybyggda och nyrenoverade hus upp med jämna mellanrum. 

Det böljande öppna åkerlandskapet kantas likaså av präktiga farmanläggningar, där kor, grisar, får, höns och pälsdjur föds upp i stor skala och där man vid sidan av fodergrödor kommersiellt odlar allt från potatis till gräsmattor.

Men det investeras också i företag utanför primärnäringarna. I synnerhet bland de unga ny- och återinflyttarna är andelen företagare stor och inom en mängd olika branscher. Pensala andas livskraft.

– Pensala är ett fullt fungerande Gambämark, säger Sebastian Pott och drar ner skrattsalvorna bland de unga familjer som samlats i  byagymmet en lördag förmiddag.

Annons
Ett fullt fungerande Gambämark, fast utan murar beskriver Sebastian Pott Pensala, där han  sambor med Sofie Dalkarl, som jobbpendlar till Jakobstad. Maria Frände är hemmamamma.
Foto: Kevin Åkerlund

Ett fullt fungerande Gambämark, fast utan murar beskriver Sebastian Pott Pensala, där han sambor med Sofie Dalkarl, som jobbpendlar till Jakobstad. Maria Frände är hemmamamma.


De känner varandra väl och umgås gärna med varandra. Dagen innan vi möts i gymmet träffades tio mammor med sina 15 småbarn under den månatliga mamma-barn-träffen som i tur och ordning sker hemma hos någon av de tio mammorna.

– För mig var det ingen stor sak att flytta till Pensala, säger Maria Frände, född och uppvuxen i Komossa.

Att många andra i hennes egen ålder gjort samma resa till Pensala gjorde steget ännu lägre för den nu föräldralediga specialläraren då hon flyttade in hos pälsfarmaren Mikael Jungar, som tagit över gården av sina föräldrar.

– Av de omkring 20 pälsfarmare som finns i byn är hälften unga farmare som både generationsväxlat men också startat farm från noll, säger Mikael Jungar, 29 år.

Birk Redlig och Colin Eriksson hör till de färskaste Pensalborna.
Foto: Kevin Åkerlund

Birk Redlig och Colin Eriksson hör till de färskaste Pensalborna.

I fjol föddes sju nya bebisar i Pensala. Totalt finns det 25 barn mellan noll och fem år och 33 barn mellan sex och sexton år.
Foto: Kevin Åkerlund

I fjol föddes sju nya bebisar i Pensala. Totalt finns det 25 barn mellan noll och fem år och 33 barn mellan sex och sexton år.


Bara de senaste åren har 15 splitternya hus byggts och 20 nya hushåll kommit till byn som delas mellan Vörå och Nykarleby. Kommungränsen går i sicksack genom byn men verkar inte spela någon roll för byborna själva eller för sammanhållningen, eller för att barnen som till och med bor längs samma vägstump går i helt skilda skolor i varsin kommun.

Det är de unga familjerna som regerar i de nya hushållen.

– De som flyttat ur byn är de äldre –  både de som generationsväxlat men också de som på grund av ålder inte längre klarar av att bo i eget hus, beskriver Sebastian Pott flyttrörelsen.

Att många i samma ålder och livsskeden hittat tillbaka till Pensala sänker tröskeln även för deras partners resa till byn. Det säger Maria Frände, en i raden av kvinnor som som hittat sin man i Pensala.
Foto: Kevin Åkerlund

Att många i samma ålder och livsskeden hittat tillbaka till Pensala sänker tröskeln även för deras partners resa till byn. Det säger Maria Frände, en i raden av kvinnor som som hittat sin man i Pensala.


Sebastian Pott är grisbonde, hans sambo Sofie Dalkarl från Vörå är nybliven GR-revisor som pendlar till sitt jobb på en revisionsbyrå i Jakobstad.

Pott känner till andra unga Pensalabor som hoppas på en återflytt med sina familjer men som hittills gått bet på att hitta hus eller tomt att köpa.

Men vad är det som får unga Pensalaborna och deras partners att återvända till en by som saknar både daghem, skola och annan service?

Låt vara att man kan handla sin gräsmatta i byn, lämna in bilen på service, köpa närodlat i gårdsbutiken eller anlita någon av byns många entreprenörer för allsköns tjänster – eller trimma kroppen i byagymmet.

– Det är gemenskapen, svarar småbarnsmamman Madeleine Karf-Redlig och får medhåll av de andra.

Den byagemenskap som finns i Pensala, även den som går över generationsgränsen, kan få andra byar mäta sig med. Det hävdar åtminstone de som bott på andra ställen.

Det finns på nytt barn så det räcker till ett eget dagis och en fastighet färdig att flytta in i. Så vad är problemet undrar Madeleine Karf-Redlig.
Foto: Kevin Åkerlund

Det finns på nytt barn så det räcker till ett eget dagis och en fastighet färdig att flytta in i. Så vad är problemet undrar Madeleine Karf-Redlig.


Efter drygt fem år i Oravais flyttade Madeleine Karf-Redlig med man och dotter till sitt barndomshem, där familjen yngsta son kommit till. Madeleines pappa tog över farföräldrarnas hus och de i sin tur flyttade till lägenhet i stadscentrum. Varken Madeleine eller hennes man är bundna vid torvan.

– Men Pensala är ändå den bästa byn för oss, med tio kilometer till Oravais och lika långt till Jeppo där våra arbetsplatser finns, säger hon.

Alexandra Grahn är yngst, eller 24 år. Sjukskötaren som är föräldraledig räknar med att hitta jobb oberoende om hon kör norr- eller söderut.
Foto: Kevin Åkerlund

Alexandra Grahn är yngst, eller 24 år. Sjukskötaren som är föräldraledig räknar med att hitta jobb oberoende om hon kör norr- eller söderut.



Enligt de infödda 90-talisterna finns i dag en starkare framtidstro och ett större driv i byn jämfört med då de själva växte upp. 

– Då vår familj byggde sitt nya hus år 1996 var det många som hävdade att det skulle bli det sista nybygget i Pensala, nämner Madeleine Karf-Redlig som exempel. 

– Om vi bara får till ett daghem i byn är det helt perfekt, säger hon.

Karf-Redligs barn fick nämligen inte plats i det fullsatta daghemmet i Jeppo och någon av föräldrarna hade därför varit tvungen att köra dem en omväg via Munsala kyrkby då Madeleine efter sin föräldraledighet börjar sitt jobb i Oravais. I bristen på daghem, eller daghem som logistiskt passade in, lyckades familjen ändå lösa dagvården av barnen genom att jobba olika skiften och turvis ta hand om barnen.

– Det finns redan dagisbarn i Pensala så det räcker och en fastighet där dagiset kan flytta in på direkten. Så vad är problemet, undrar Madeleine.

90-talisterna sätter fart på födslarna i Pensala

  • Under fjolåret föddes sju barn i Pensala – fyra på Nykarlebysidan och tre i den del av byn som hör till Vörå.
  • Det totala invånarantalet i Pensala var vid årsskiftet 332 (255 hör till Nykarleby och 77 till Vörå)
  • 0-5-åringarna är 19 stycken på Nykarlebysidan och 6 stycken på Vöråsidan, alltså barn under förskoleåldern fördelade på fem årsklasser.
  • 6-16-åringarna, är 26 på Nykarlebysidan och 7 i Vörå, det vill säga barn som går i den grundläggande utbildningen fördelade på tio årsklasser.
  • Källa:Befolkningsregistercentralen
 
– Inte är det Nykarleby stads förtjänst att Pensala lever upp. Beslutet att stänga daghemmet och att sälja skolfastigheten ger inga stilpoäng i Pensala eller uppmuntrar barnfamiljerna, säger Sebastian Pott.

Ingen av de unga familjerna vi träffar kräver eller tror att skolan öppnas på nytt. Men de många barnen som fötts och som fortsätter födas i byn är betjänta av ett eget daghem. 

Hälsovårdaren Sara och maskinentreprenören Isak Ek med sonen Sylvester är nyinflyttade i nybyggt hus. Paret väntar sitt andra barn.
Foto: Kevin Åkerlund

Hälsovårdaren Sara och maskinentreprenören Isak Ek med sonen Sylvester är nyinflyttade i nybyggt hus. Paret väntar sitt andra barn.



Om Nykarleby stad får ett lågt betyg får Vörå kommun ett högre vitsord för den satsning kommunen gjort i ett nytt servicehus vid fotbollsplanen, som ligger i Vörå.

– Inklusive vägbelysning till servicehuset, tillägger Isak Ek.

Vid årsskiftet bodde totalt 77 personer i den del av byn som hör till Vörå, medan Pensalaborna som hör till Nykarleby var 255 personer.

Josefin Nyman och hennes tre barn bor i Rausk på Vöråsidan. Hon ser inga problem med att hennes barn börjar skolan i Vörå och grannens barn i Jeppo - alla är lika mycket Pensalabor. Det är också Noel Lind, som skymmer sin lillasyster Alva och mamma Helena, som bor i Aspnäs som hör till Nykarleby.
Foto: Kevin Åkerlund

Josefin Nyman och hennes tre barn bor i Rausk på Vöråsidan. Hon ser inga problem med att hennes barn börjar skolan i Vörå och grannens barn i Jeppo - alla är lika mycket Pensalabor. Det är också Noel Lind, som skymmer sin lillasyster Alva och mamma Helena, som bor i Aspnäs som hör till Nykarleby.


Det två viktigaste mötesplatserna för dem alla är fotbollsplanen, där ung som gammal hänger under sommarhalvåret och det gamla skolhuset, där byborna möts året om.

I söndags kallade byarådet till ett byacafé i skolhuset där över 50 personer mötte upp för att dryfta det nya glada 20-talet och vad som kan eller bör göras för att göra byn ännu mera trivsam.

– Ingen i Pensala vill släppa skolhuset utan alla är eniga om att fastigheten ska vara tillgänglig för byborna också i fortsättningen, säger Ronny Nyman, ordförande för byarådet.

Därför tillsattes i söndags en arbetsgrupp som ska syna olika lösningar för skolhuset och i samarbete med staden, som vill och sannolikt ännu i vår kommer att avyttra fastigheten.

– Byn mår bäst av en aktiv fastighetsägare. Därför är staden inte den bästa ägaren. Men vi kommer inte att lägga ut skolhuset till försäljning utan att först diskutera med Pensalaborna, säger stadsdirektör Mats Brandt, som beklagar kommunikationsmissen i det förra försäljningsförsöket. 

Alexandra Grahn är inflyttad sjukskötare och Pernilla Heselius inflyttad kock som hittat varsin företagare i byn. Företagen som sponsrat  byagymmet fyller en hel vägg.
Foto: Kevin Åkerlund

Alexandra Grahn är inflyttad sjukskötare och Pernilla Heselius inflyttad kock som hittat varsin företagare i byn. Företagen som sponsrat byagymmet fyller en hel vägg.


– Då det också finns ett stort intresse för ett daghem, kommer byarådet att driva även den frågan vidare från byacaféet, säger Ronny Nyman.

Nyman, i likhet med de flesta andra Pensalabor, väntar likaså ivrigt på att den planerade vindparken i Storbötet ska förverkligas.

– Den bygdepeng som de 25 vindkraftverken ska generera och som baseras på produktionen, handlar om tusentals euro årligen som byn kan återinvestera i de gemensamma fastigheter vi har, säger Ronny Nyman.

Under tiden vindmöllorna snurrar i domstolen får byborna snällt vänta på bygdepengen.

Däremot väntar många andra trevliga evenemang som engagerar en stor del av Pensalaborna, bland annat American Car Meeting under ett helt veckoslut i mitten av juni. Pensala står också värd för plöjnings-FM till hösten.

Och så håller man tummarna för ännu fler barn och för att de unga som vill flytta tillbaka hittar ett boställe i byn med mycket livskraft och ännu mera gemenskap.

Kommentarer

Tyck till!

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt ger vi dig möjligheten att kommentera och diskutera den här artikeln. Håll dig till ämnet och håll god ton. Vårda ditt språk och respektera andra skribenter och personer i artikeln. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer som vi bedömer som olämpliga.

Mest läst senaste veckan