Såhär insjuknar man på din hemort – ta reda på vilken folksjukdom som är hotet för dig

Zoom

Man mår olika på olika håll i Finland. På kartan kan du se vad man insjuknar i på din hemort! Du kan också testa vilka dina största hälsorisker är. Våra specialister ger också tips för förebyggande av folksjukdomar.

Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Finländarnas förväntade livslängd har stigit under åren men antalet friska levnadsår har inte ökat i samma förhållande. En större del av finländarna lever alltså längre men funktionsförmågan för en del av befolkningen kraschar redan ganska tidigt. Det är synd eftersom man själv kan påverka den egna hälsan - även förebyggandet av folksjukdomar. Vi ger tips för detta i slutet av artikeln.

Svara först på några frågor, så berättar vi vilken folksjukdom som du enligt statistiken mest sannolikt kommer att insjukna i.

 


Kartan visar skillnaderna

Både den offentliga och privata sektorn i Finland har förtjänstfullt undersökt folkets välbefinnande och statistikfört hälsouppgifter och hälsovårdens kostnadsstruktur under flera årtionden. Vi bekantar oss nu genom statistik närmare med situationen för finländarna och den finländska hälsovården.

Ett sätt att granska hur finländarna mår är att sätta sig in i sjuklighetsindexet, av Institutet för hälsa och välfärd (THL), vilket beskriver folkets sjuklighet inom olika regioner i Finland i förhållande till hela landet. När sjukdomarna ritas in på kartan, syns Finlands tudelning mycket tydligt. Den friskaste befolkningsdelen bor på Åland och Väst- och Sydkusten. Sjukligheten är störst i norra och östra Finland.

 

Du kan bekanta dig med situationen i din region genom att hålla muspekaren över ditt landskap. Genom att från sträckan under kartan välja önskad punkt, kan du granska uppgifterna per landskap. Jämförelsetalet för hela landet är 100 och ju mindre talet för regionen är, desto friskare är befolkningen. Den färskaste statistiken av THL gäller år 2016.


Man insjuknar i olika sjukdomar på olika håll i Finland

När man noggrannare vill sätta sig in i finländarnas hälsa, är det skäl att först bekanta sig med de sjukdomar som vi insjuknar i. Nedan en snabbkurs i ämnet.

 

Ännu intressantare än själva sjukdomarna är att titta på de olika regionala skillnaderna i sjukdomsgrupperna. På olika håll i Finland insjuknar man nämligen i olika sjukdomar. Med hjälp av grafiken nedan kan du bekanta dig med situationen i din region och jämföra den med andra landskap. Precis som för det allmänna sjuklighetsindexet är jämförelsetalet 100. Titta på presentationen genom att klicka på play-knappen och bläddra grafiken genom att röra på tidssträckan.

 

Vi frågade om orsakerna till de regionala skillnaderna av LokalTapiolas hälsodirektör Jani Tikkanen. Medicine doktor Tikkanen har bland annat verkat som forskare vid Harvard universitet där han satte sig in i förebyggandet av plötsliga hjärtrelaterade dödsfall.

 

”Det är oroväckande att även om befolkningens hälsa på lång sikt och som helhet har gått mot det bättre dvs. vi är mindre sjuka, har befolkningen börjat fördelas i två delar. Detta innebär att en del av människorna insjuknar mera och mår sämre medan andra bättre kan ta hand om sig själva och insjuknar också mindre”, summerar Tikkanen.

Man kan inte förutspå allt, men man kan förbereda sig på det oförutsedda: försäkra dig själv.


Skillnader även i sote-kostnader

Finländarnas förväntade livslängd har stigit under årtionden men antalet friska levnadsår har inte ökat i samma förhållande. En större del av finländarna lever alltså längre men funktionsförmågan för en del av befolkningen rasar redan ganska tidigt. Enligt Statistikcentralen var den förväntade livslängden år 2018 för nyfödda pojkar 78,9 år och för nyfödda flickor 84,3 år. Den förväntade livslängden har under trettio år ökat med åtta år för män och med fem år för kvinnor.

Om det finns regionala skillnader i sjukligheten så finns det också i livslängden. Till exempel i Kajanaland är livslängden för en pojke 76,79 år medan motsvarande tal i Österbotten är 80,52 år.

 

Situationen skapar sitt eget tryck både på den offentliga och privata hälsovården och på samhällets kostnadsstruktur. Ett bra exempel på detta är de regionala skillnaderna vad gäller kostnaderna för social- och hälsovården. Enligt THL:s statistik var sote-kostnaden per person i Kajanaland 3 909 euro per år medan den i Nyland var 2 718 euro år 2017. Beloppen är nettokostnader som orsakas av användning av sote-tjänster och statistiken publicerades i februari 2019.

 

Även om kraftiga utmaningar riktas på den offentliga hälsovården, litar en klar majoritet av finländarna på hälsovården. Enligt LokalTapiolas enkät Vardagsgranskning uppskattar nästan 70 procent av finländarna att specialsjukvården och bashälsovården fungerar minst ganska bra. Enligt enkäten ser finländarna hälsovårdens förmåga att förebygga allvarliga sjukdomar som klart svagare än dess förmåga att sköta dem. 35 procent av finländarna uppskattar att hälsovården minst ganska bra lyckas förebygga allvarliga sjukdomar.

På grund av den allmänna åsikten - eller oberoende av den - har antalet sjukkostnadsförsäkringar ökat i jämn takt under de senaste åren. Enligt finansbranschens statistik hade drygt 800 000 finländare en sjukkostnadsförsäkring år 2009 medan antalet hade stigit till närmare 1,2 miljoner år 2018.


Ett nytt slags förebyggande som medicin

Som du nu har läst, insjuknar oroväckande många finländare i folksjukdomar. För närvarande kan vårt system inte satsa tillräckligt på förebyggande, så att vi skulle kunna förhindra att folksjukdomarna blir allt vanligare – både i tillväxtcentra och i glesbygden.

 

”För närvarande är läget för folksjukdomarna i Finland alarmerande och bashälsovården har naggats i kanten. På en mottagning varken hinner eller kan läkarna och sjukskötarna göra allt och vi saknar medel för systematiskt förebyggande”, sammanfattar LokalTapiolas utvecklingsdirektör Harri Aho.

Därför söker man nu febrilt efter nya lösningar och ett effektivare ledarskap för hälsovården så att vi bättre skulle kunna ta hand om alla.

Bland annat hjälper de nya digitala distansläkartjänsterna hälsovården som kämpar med folksjukdomarna. År 2018 öppnade LokalTapiola sin egen tjänst HälsoHjälpen för att man smidigt ska få vård.

”Vi kan redan nu med hjälp av HälsoHjälpen visa att vi dramatiskt mycket kan per distans effektivera vården jämfört med att alla kunder fysiskt skulle besöka en läkarcentral eller ett sjukhus", förtydligar Aho.

Enligt både Aho och hälsodirektör Jani Tikkanen blir det vanligare med distansmedicin, när teknologin möjliggör snabbare och säkrare kommunikation mellan patienterna och läkarna.

"Man kan inte behandla allting utan fysiska undersökningar, men många vanliga åkommor kan skötas per distans och att behandla dem på distans är betydligt snabbare och kostnadseffektivare”, säger Tikkanen.

Aho är av samma åsikt: "Till och med hälften av mottagningsbesöken skulle kunna skötas per distans så att de inte står i vägen för de läkarbesök som uttryckligen kräver fysiska undersökningar”, poängterar han och ser ännu mycket att utnyttja i potentialen för de digitala tjänsterna.

”Bland annat gömmer det sig en enorm potential i uppföljningen av de kroniska sjukdomarna och i livsstilsinterventionerna”, fortsätter Tikkanen.

Utöver de digitala tjänsterna håller man även på att ändra prissättningen av hälsovården. I framtiden borde man betala för hälsonyttor i stället för läkarbesök. Enligt Aho är det fråga om en global förändring.

”Idag är människor beredda att betala för att någon håller dem friska. Därför håller världen på att förändras och förebyggande tjänster såsom hälsorådgivning kommer att ha en ännu större efterfrågan. Människorna vill veta vilka saker som kan hålla just mig frisk.”


Och till sist kommer tipsen!

Finländarna insjuknar alltså i olika folksjukdomar på olika håll i landet och hela hälsovårdssystemet prövas. Till all lycka kan man själv påverka den egna hälsan och även folksjukdomarna. I videon ger LokalTapiolas hälsodirektör, medicine doktor Jani Tikkanen tips för förebyggande av folksjukdomar.

 

Repetition är kunskapens moder, så här kommer ännu ett sammandrag. Levnadsvanorna avgör mycket:

1. Motionera tillräckligt
2. Ät rätt
3. Minska användningen av rusmedel

Man kan inte förutspå allt, men man kan förbereda sig på det oförutsedda: försäkra dig själv.

 
 

|

Hovrätten sänkte straffet för omtalat människohandelsfall i Österbotten

Vasa hovrätt.
Foto: Sofia Westerholm/SPT

Vasa hovrätt.

Offren är 26 thailändska bärplockare som en företagare ordnat arbete åt under sommaren 2016 och sedan utnyttjade.