|

Västkusten blodröd i färsk EU-prognos – landskapet efterlyser räddningspaket

Prognosen gäller hösten 2020 och framåt. I västra Finland är fallhöjden högst eftersom produktiviteten är störst. Slår prognosen för Västra Finland in betyder det att de fem regionerna skulle bidra betydligt mindre än normalt till hela Finlands BNP. Prognosen gäller regionerna som helhet, inte enbart exportföretagen. Det är deras beräknade tapp som är förklaringen. Zoom
Foto: Kati

Prognosen gäller hösten 2020 och framåt. I västra Finland är fallhöjden högst eftersom produktiviteten är störst. Slår prognosen för Västra Finland in betyder det att de fem regionerna skulle bidra betydligt mindre än normalt till hela Finlands BNP. Prognosen gäller regionerna som helhet, inte enbart exportföretagen. Det är deras beräknade tapp som är förklaringen.

Dyster EU-prognos visar att pandemin slår hårdast mot exportregioner i Finland, Rumänien, Italien och Grekland. Österbotten bland hårt drabbade.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Innan du fortsätter...

Tack vare våra prenumeranter kan vi fortsätta leverera kvalitativa lokalnyheter. Bli prenumerant du också!

1 månad för 1€ Fortsätt till artikeln

Österbottens landskapsförbund och fem andra gick nyligen ut med sin gemensamma oro.

Den handlar om de 55 miljarder euro i krispeng som EU tänker gå ut med till coronadrabbade medlemsländer, React-medlen. Enbart 150 miljoner är tänkt att vikas till Finland.

En färsk prognos från EU-kommissionen talar däremot för att behovet av stöd kommer att vara stort, alldeles särskilt i västra Finland och den så kallade exportkusten.

– Här finns i den mest producerande delen av Finland. Därmed hör vi till de som kommer att drabbas hårdast, säger Österbottens landskapsdirektör Kaj Suomela.

Annons
Men sina långa orderböcker släpar exportindustrin normalt efter vid konjunkturnedgångar. Men nu finns skäl till oro, enligt Kaj Suomela.
Foto: Mikael Nybacka

Men sina långa orderböcker släpar exportindustrin normalt efter vid konjunkturnedgångar. Men nu finns skäl till oro, enligt Kaj Suomela.


Han påpekar att det vi upplevt i våras inte var allt utan att mer väntar:

– Våra exporterande företag har haft arbete. De har betat av orderböckerna. Men vi vet att de inte har fyllts på som vanligt. Den stora frågan är vad som händer efter sommaren.

"Den stora frågan är vad som händer efter sommaren. Försäljningen blir inte normal igen förrän världen öppnar upp."

Kaj Suomela

Landskapsdirektör

 
Företag som Wärtsilä har redan indikerat att osäkerheten är stor. Och Suomela tror att det kommer att hålla i sig:

– Försäljningen blir inte normal igen förrän världen öppnar upp. Företagens representanter måste åter kunna ta sig ut i världen för att identifiera kundernas behov.

Men det kommer att dröja, enligt Suomela:

– Viruset tycks fortsätta härja, just nu i Sydamerika men också i Kina (Peking) och Storbritannien (Leicester).

 
I EU-kommissionens prognos målas de ekonomiskt hårdast drabbade områdena i blodrött. Det motsvarar ett BNP-tapp på 22-25 procent.

Där finns vi med, liksom delar av Grekland, Rumänien och Italien. I Finland är de blodröda landskapen Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Finland samt Birkaland och Satakunta:

– Vi drabbas hårdast i hela Norden. Det är en prognos men den kan slå in. Vi har redan försökt föra fram våra farhågor till Arbets- och näringsministeriet men utan att få respons.

Därför valde de fem landskapsdirektörerna att gå ihop kring skrivelsen.

Det finns idéer på hur stöd kunde användas för att undvika att de livsviktiga industrierna går under. Kaj Suomela presenterar några.
Foto: Mikael Nybacka

Det finns idéer på hur stöd kunde användas för att undvika att de livsviktiga industrierna går under. Kaj Suomela presenterar några.


Vad är det ni vill, Kaj Suomela?

– Dels vill vi påpeka Finlands del är för liten. Vi föreslås tilldelas 150 miljoner euro trots att vi, enligt befolkningsmängden, borde tilldelas mer. Vi borde få 550 miljoner euro.

Landskapsförbunden påpekar att medlen borde gå till de hårdast drabbade regionerna i Finland:

– Och det är de områden som exporterar mest. Vår produktion går ju till 75 procent på export.

Hur borde medlen användas?

– Nu måste vi se till att industrin inte går under i krisen. Ett exempel är att gå ihop i klustergrupper och ta fram nya helhetskoncept som gör att företagen kan få välfyllda orderböcker så fort som möjligt.

"Nu är det hög tid att prioritera regioner som utgör Finland motor."

Kaj Suomela

Österbottens landskapsförbund

 
För Österbottens del nämner Suomela smart energi, bioenergi och cirkulär ekonomi.

Enligt Kaj Suomela är det klokt att vara beredd på det värsta. Hur det blir vet vi först till hösten.
Foto: Mikael Nybacka

Enligt Kaj Suomela är det klokt att vara beredd på det värsta. Hur det blir vet vi först till hösten.


Behövs också mer direkta företagsstöd?

– I september eller börja av oktober är vi klokare. Då vet vi bättre hur hårt krisen slår. Men investeringsstöd borde övervägas, och då menar jag sådana investeringar som gör att företagen får hjulen att rulla igen. Det kan vara direkta stöd eller lånehjälp i form av statsgarantier.

Suomela påpekar att andra EU-stöd, typ strukturfondspengar, inte gått till exportkusten i tillräcklig grad:

– De har mer riktats till norra och östra Finland. Men nu är det hög tid att prioritera regioner som utgör Finland motor. Exportindustrin får inte hotas, den behövs för välståndet i hela landet.

Kommentarer

Tyck till!

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt ger vi dig möjligheten att kommentera och diskutera den här artikeln. Håll dig till ämnet och håll god ton. Vårda ditt språk och respektera andra skribenter och personer i artikeln. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer som vi bedömer som olämpliga.

Mest läst senaste veckan