|

Historisk fabriksmiljö får nytt liv

Tio hektar mark som varit fabriksområde i över hundra år är en verklig utmaning att planera. Då kläckte stadsplanearkitekt Pekka Elomaa idén att ordna en arkitekttävling. Componenta gillade tanken. Ärrade fasader. En del av teglet har tidigare utgjort byggnader på Hamngatan där Jakobstads Mekaniska Verkstad fick sin början. Tegelfasaden mot Fabriksgatan är en väsentlig del av stadsbilden i Jakobstad. Kan den bevaras i gjuteriområdets nya liv?  Stadsplanearkitekt Pekka Elomaa skulle gärna flytta parkeringsplatserna i området under jord. Vackert eller fult? En salig blandning av olika stilar är det i alla fall.
WEBB-TV. De gamla tegelväggarna har stått där i över hundra år. När Componenta nu lämnar Jakobstad ska arkitekter få planera om området.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Componenta lade ner gjuteriet så sent som i mitten av juli i år. Nu töms lokalerna på maskiner och allehanda metallskrot. Plötsligt öppnar sig en unik möjlighet till något nytt på ett ypperligt läge i staden. Tio hektar mark som varit fabriksområde i över hundra år är en verklig utmaning att planera. Då kläckte stadsplanearkitekt Pekka Elomaa idén att ordna en arkitekttävling. Componenta gillade tanken. – Vi är intresserade av att se vad det finns för möjligheter för området, men det blir ändå knappast Componenta som förverkligar dem i framtiden, säger gjuterichef Hannu Jylhä. Pekka Elomaa tror att en arkitekttävling kan ge positiv synlighet för Jakobstad. När den gamla travbanan i Vasa skulle planeras om ordnades en sådan tävling som lockade fram 63 förslag. Han upplever detta som en bra möjlighet att utveckla staden och öka livskraften. – Jag ser det här som en investering för framtiden. Men vi vill ogärna begränsa arkitekterna för mycket utan de bör få ganska fria tyglar, säger Elomaa. Han vill inte komma med så många egna förslag, men anser att området bäst kunde lämpa sig för en blandning av bostäder, arbetsplatser och affärer. En viktig aspekt är att den nya verksamheten bör smälta in i befintlig miljö och passa in med befintliga verksamheter. Den planerade underfarten under järnvägen från Stationsvägen är en viktig pusselbit eftersom den binder ihop fabriksområdet med centrum. – Men vi måste komma ihåg att tillväxtfarten i Jakobstad är långsam. Ska man bygga bostäder så räcker det gott och väl med ett mindre flervåningshus per år. Däremot kan det finnas mer efterfrågan på seniorboende, säger Elomaa. Elomaa gillar speciellt tegelfasaden mot Fabriksgatan. Det är den som de flesta stadsbor kört förbi någon gång och som man lätt förknippar med ”gamla Wärtsilä”. Däremot är han mindre förtjust i att en stor del av området och de närliggande stormarknadernas områden består av parkeringsplatser. – Tänk om parkeringen fanns under marken! Även det gamla lokstallet i tegel som i dag finns på Citymarkets parkering kunde vara värt att beakta i planeringen av området, säger Elomaa. En intressant fråga för arkitekterna blir vad som kan bevaras och återanvändas. Tegelbyggnaderna är kanske det som man i första hand kommer att vilja bevara, men skicket på dem är varierande. Meningen är att arkitekttävlingen ska kunna köra i gång i början av nästa år och att den ska avgöras innan sommaren. Som bäst gör arkitekt och professor Sari Schulman en byggnadshistorisk inventering över området. Att göra om en gammal fabriksmiljö har sina utmaningar. Över hundra år av metallindustri med allehanda miljöfarliga ämnen har gjort marken förorenad. Hannu Jylhä påpekar att det självklart krävs en ordentlig marksanering innan någon annan verksamhet kan ta över. Elomaa tycker ändå inte att den förorenade marken ska få påverka idéflödet. Efter idéstadiet är det dags att se vad som kan förverkligas enligt rådande omständigheter. Tf. miljöchefen Ellinor Slotte är inte så insatt i just Componentas område, men säger att bly och kvicksilver är vanliga föroreningar efter metallindustrin. – För hundra år sedan var man tyvärr heller inte vidare miljömedvetna så där kan nog finnas en hel del farliga ämnen i marken, säger Slotte. Många inflyttare fick arbete Då järnvägen i början på 1900-talet blev viktigare än sjövägen flyttade Jakobstads Mekaniska Verkstad till Fabriksgatan. Mycket av det tegel som i dag utgör Fabriksgatans gamla byggnader har flyttats från fabriken som tidigare fanns på Hamngatan nära vattnet. - I dag är området på Sikören en blandning av gammalt och nytt eftersom fabriken under åren anpassat sig efter behoven, säger museichef Guy Björklund. Till en början tillverkade verkstaden, grundad av fabrikör Birger Serlachius, jordbruksmaskiner. Speciellt framgångsrik blev Hankmo-harven. 1937 uppgick Jakobstads Mekaniska Verkstad i Wärtsilä-koncernen och tillverkningen utökades med bland annat kallmanglar. I mitten av 1950-talet arbetade över 1 200 personer på fabriken. På 1970-talet fann man en ny marknad på gjuterisidan inom den kraftigt expanderande bilindustrin i Sverige. I mitten på 1980-talet köps Wärtsilä upp av Upo Valimo, Electrolux, Nokka-koneet och NAF. År 1997 tog JOT Components över och bytte småningom namn till Componenta. Placeringen av metallindustri på Fabriksgatan väckte debatt i början av förra seklet. Arkitekt Bertel Jungs stadsplan från 1904 var stadens första moderna stadsplan där även industrin beaktades. Men många var kritiska till att det skulle finnas industri så nära det Malmska sjukhuset som byggdes vid den tiden. Enligt Björklund var fabriken en storkonsument av elektricitet. Därför finns det också en stor gammal transformator i den nordöstra delen av området. Som sysselsättare var fabrikens betydelse enorm. Många flyttade in till staden från Sjöbygden i jakt på jobb. De flesta i staden känner någon som jobbat på fabriken. – Det här är ett mycket spännande område som faktiskt är större än centrum. Jag skulle gärna se flera grönområden och kanske även vattensamlingar där, säger Björklund.

Kommentarer
|

Fortsatt oenigt i Korsholm – delade åsikter om styrelserotation

Nyhetsbild
I början på april röstade Korsholmsfullmäktige nej till en fusion med Vasa. Opinionen för och emot en fusion har hela tiden varit jämn och frågan har gjort att känslorna gått heta. Foto: Arkiv/Linus Lindholm
Ska fler än ordförande i Korsholm kommunstyrelsen bytas ut? Det beror på vem du frågar. Men klart är att fusionsfrågan spökar i bakgrunden.
Bästa läsare
För att fortsätta läsa behöver du ha en prenumeration och vara inloggad.
1 månad för 1€
Lokala nyheter när du vill, var du vill.
Ja tack!
Prenumerera

Mest läst senaste veckan