Bröstcancer kan förebyggas med låg dos medicin

Tumörer i täta bröst framträder med samma vita färg på mammografibilden som tät bröstvävnad. Därför är de svåra att urskilja. Zoom
Foto: 123rf.com

Tumörer i täta bröst framträder med samma vita färg på mammografibilden som tät bröstvävnad. Därför är de svåra att urskilja.

Ny studie visar att bröstcancer som är känslig för hormoner kan förebyggas med en liten dos Tamoxifen. Medicinen har använts i fyrtio år men har så svåra biverkningar att många slutar ta den.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Innan du fortsätter...

Tack vare våra prenumeranter kan vi fortsätta leverera kvalitativa lokalnyheter. Bli prenumerant du också!

1 månad för 1€ Fortsätt till artikeln

Per Hall är professor och forskare vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet. Han är också överläkare på kliniken för cancersjukdomar på Södersjukhuset i Stockholm.

Hall försöker identifiera riskfaktorer vid bröstcancer och forskar i mediciner som kan förebygga sjukdomen bland friska kvinnor som har hög risk att drabbas.

Hall forskar också i hur man bättre kan upptäcka bröstcancer i ett tidigt skede. Ju tidigare tumörerna upptäcks, desto bättre kan de behandlas och desto bättre är prognosen.

Professor Per Hall hoppas att screeningen skräddarsys för kvinnor utifrån hur täta bröst de har. Ju tätare desto större risk för bröstcancer.
Foto: Anna Simonsson

Professor Per Hall hoppas att screeningen skräddarsys för kvinnor utifrån hur täta bröst de har. Ju tätare desto större risk för bröstcancer.


Annons
För ett par veckor sedan presenterades en studie som visar att en dos på 2,5 milligram av Tamoxifen har samma effekt som en dos på 20 milligram. Den visar också att en lägre dos ger mindre och lindrigare biverkningar.

Tamoxifen har använts i mer än fyrtio år för att förebygga återfall hos dem med hormonell bröstcancer som inte har nått klimakteriet. Den är också godkänd för att förebygga bröstcancer för dem som har en ärftligt förhöjd risk.

Problemet med medicinen är att biverkningarna kan vara så besvärliga att många avbryter behandlingen. Besvären påminner om klimakteriet, som svettningar, vallningar, sömnbesvär och framför allt ledvärk.


Karismastudien

  • Startade 2016.
  • Omfattade 1 440 kvinnor mellan 40 och 74 år.
  • Kvinnorna lottades i grupper om 240 deltagare till fem doser Tamoxifen: 1, 2,5, 5, 10 och 20 milligram samt en grupp som fick placebo.
  • Behandlingen pågick i sex månader.
  • Före behandlingen och sex månader efter jämfördes brösttätheten med mammografi.
  • Radiologer, onkologer och forskare på Södersjukhusets Bröstcentrum, Lunds universitet och Karolinska Institutet har undersökt effekten av Tamoxifen på brösttätheten vid en lägre dos än den vedertagna 20 milligram. Studien kan få stor betydelse för behandlingen av bröstcancer.
  • Källa: Karolinska Institutet
 

Bröstcancer är särskilt svår att upptäcka hos kvinnor som har täta bröst, alltså tät bröst- och körtelvävnad och lite fett. De anses dessutom ha fyra till sex gånger så hög risk att insjukna som andra.

Risken för återfall är högre hos de som en gång drabbats.

Tumörer i täta bröst framträder med samma vita färg på mammografibilden som tät bröstvävnad. Därför är de svåra att urskilja.

Man vet också att kvinnliga könshormoner, som östrogen, gör bröstvävnaden tätare. Det är bevisat att Tamoxifen, som beskrivs som ett antihormon, ger mindre tät bröstvävnad.

Läkemedlet sägs minska risken med upp till 40 procent, men används i relativt liten omfattning som förebyggande behandling hos friska kvinnor med förhöjd risk.

Bröstcancer i Finland

  • Varje år insjuknar nästan 5 000 finländare i bröstcancer.
  • 165 insjuknade i Vasa sjukvårdsdistrikt 2018.
  • Källa: Finlands cancerregister
 

Nästan hälften av dem som ordineras Tamoxifen för att förebygga återfall efter en bröstcanceroperation avbryter behandlingen i förtid på grund av biverkningarna.

– Tamoxifen har visat sig sänka den så kallade mammografiska tätheten för kvinnor som inte genomgått klimakteriet, säger Hall.

Den etablerade dosen är 20 milligram men studien visar att 2,5, 5 och 10 milligram sänker tätheten i samma utsträckning som 20 milligram. Samtidigt var biverkningarna hälften så stora i gruppen som fick 2,5 milligram som hos kvinnorna som fick 20 milligram.

Minskar en lägre dos också risken för återfall hos dem som fått diagnosen?

– Jag vet inte, men frågan är väldigt intressant. Den ställs också av många cancerläkare. Vi behöver göra en ny studie för den gruppen, men jag tror att det borde fungera.

Kan man sänka dosen för dem som har svåra biverkningar redan i dag?

– Läkare får egentligen inte sänka dosen, men vi gör ju det ibland. Vi kan rekommendera en halv tablett eller en varannan dag om biverkningarna är så besvärliga att kvinnan överväger att avbryta behandlingen.

Ett problem är att medicinen tillverkas enbart i tabletter på 20 milligram. Hall hoppas att läkemedelsföretag skulle börja göra tabletter med lägre styrka inom ett par år.

Per Hall vill se mer arbete för förebyggande behandlingar.

– Ett av problemen är att det inte finns en acceptabel medicinering. Ett annat problem är att det inte finns en bra metod att identifiera de kvinnor som har en hög risk för bröstcancer. För närvarande genomför vi ett projekt där vi med hjälp av artificiell intelligens undersöker mammografibilderna för att hitta förändringar som identifierar kvinnor som kommer att insjukna i bröstcancer.


"Tidigare trodde man att de som har mutationer eller en gendefekt med högre risk för bröstcancer är ganska få. Det var när man testade främst de som insjuknat. Nu när man testar fler friska kvinnor vet man att genetiska defekter förekommer i större omfattning."

Per Hall

cancerforskare vid Karolinska Institutet

 

Eftersom kvinnor med tät bröstvävnad har större risk att drabbas hoppas Hall att man börjar kalla dem oftare till mammografi. Likaså de som har en gendefekt med högre risk för bröstcancer.

– Tidigare trodde man att de som har mutationer eller en gendefekt med högre risk för bröstcancer är ganska få. Det var när man testade främst de som insjuknat. Nu när man testar fler friska kvinnor vet man att genetiska defekter förekommer i större omfattning.

Det finns 10–15 mutationer som är sällsynta men medför extremt hög risk. Dessutom känner man till 300–350 mutationer som är vanligare, men som höjer risken bara med någon mån.

Hall säger att 30–50 procent av tumörerna missas hos kvinnor med täta bröst. Han vill utveckla screeningen så att de kvinnorna injiceras med ett kontrastmedel som tydligare visar tumörer. 

– Det är ingen dyr metod. Man använder en vanlig mammografiapparat som behöver uppdateras till en kostnad av 15 000 euro.

Hall anser att kvinnor som inte har täta bröst kan screenas vart fjärde eller sjätte år, eftersom de har betydligt lägre risk för bröstcancer.

 
 

Mest läst senaste veckan

Läs VBL digitalt i fyra månader för 49 €

Normalpris 79,60 €

Hämta erbjudande