På grund av utrymmesbrist och under renoveringen har baracker varit i användning, men sedan sportlovet är alla – elever, lärare och övrig personal – samlade under samma tak, det gamla och det nya, nu med 2 129 nya kvadratmeter till förfogande. Den gamla delen är 1 961 kvadratmeter stor.
På torsdagskvällen gavs allmänheten möjlighet till rundvandring i den runda tillbyggnaden – och även Snäckans upphovsman arkitekt Anders Höglund från Jakobstad var på plats.
Med något självkritiska ögon ser han sig runt, hittar någon detalj som kunde ha planerats lite annorlunda. Det blev ändå ett kärt återbesök. Han är nöjd med slutresultatet – och glad över att politikerna hade mod att välja det mer vågade av hans två förslag.
– Den gamla delen är en kasernskola, med klassrum på bägge sidor av en mittkorridor, ett barn av sin tid. Men på sin tid väldigt modern och fungerande, säger han om det gamla lågstadiet, som renoverats och förenats med "snäckan".
Uppdraget var att förena gammalt med nytt. Anders Höglund presenterade två förslag för tekniska nämnden. Det ena av mer traditionellt fyrkantigt snitt, det andra spiralformat. Politikerna valde det senare – en positiv överraskning för arkitekten.
Höglund säger att pärlbåtssnäckan (Nautilus pompilius) är en av de äldsta levande organismerna i världen. Skolan följer dess form.
– Dess spiralform följer det gyllene snittet, proportionen mellan längd, bredd och höjd. Jag ville även skapa känslan av att man befinner sig i ett skal.
Ett atrium utgör husets hjärta. Där finns ett podium och en trappa som samtidigt fungerar som läktare. Det är högt till tak, luftigt och ljust.
– Mittdelen med atrium är ett effektivt sätt att få ett samlingsrum och en lärmiljö som samtidigt fungerar som trafikutrymme till klassrummen. Och staden kan hyra ut det kvällstid för olika evenemang, säger Höglund.
Rektor Staffan Holmberg är likaså nöjd med slutresultatet. Borta är barackerna som har använts dels av utrymmesbrist, dels under renoveringen.
– Det finns en klar orsak till det här: Vi behövde mera rum. Vi har gått från en enserieskola till en tvåserieskola. Från hösten kommer vi att ha A- och B-klasser på alla årskurser.
Parallellklassernas rum förbinds med ett mindre rum, där speciallärare kan jobba och där gemensamma saker förvaras.
– Vi har bättre ljuddämpning i klassrummen, vi har bättre ljus. I den gamla delen var elledningarna från 1960, men nu har allt vad gäller el förnyats, säger Holmberg, som jobbat på Mosebacke skola (tidigare kallat Centrala lågstadiet) sedan 1990.
Skolan är planerad för omkring 200 elever, vilket man redan har. Mosebacke har även förskola.
– Om elevantalet ökar ytterligare i centrumområdet är det väl nog så att det är Stenbackens skola som ska byggas till. Jag tror inte att vår skola får någon utbyggnad de närmaste 15-20 åren.
Holmberg konstaterar att det blev en ypperlig tajmning för skolrenoveringen och -tillbyggnaden. För nu stiger byggkostnaderna kraftigt.
I grannskapet byggs Närpes nya högstadieskola, som ska stå klar till höstterminen.
– Med facit i hand – politikerna valde rätt tidpunkt för de här projekten.
Han hänvisar till tekniska direktören Edd Grahns beräkningar. Skulle staden ha startat upp dessa två byggprojekt först i dag hade kostnaderna stigit med flera miljoner euro. Den sammanlagda summan skulle i dagens läge ha räckt till endast för högstadiebygget.
– På sätt och vis kan man säga att vi fick lågstadiet "på köpet", säger Holmberg.
Edd Grahn uppger att Mosebacke skolas och förskolas renovering och tillbyggnad blir att kosta sammanlagt cirka 6,7 miljoner euro. Högstadieskolan i sin tur väntas landa på 12 - 12,5 miljoner euro.
– Sammantaget handlar det alltså om 20 miljoner euro för de båda projekten. Skulle vi ha börjat på först nu hade kostnaderna varit 30 procent högre, säger Grahn.
Även eleverna lovordar skolan. Sandro Samsonia och Milton Kauppila är klasskompisar i 3B, och tycker att de fick en fin skola.
– Det är coolt att den är rund, säger Milton.
Uppdaterad kl. 13.25 med faktaruta, kommentar av tekniska direktören Edd Grahn och uppgifter om byggkostnaderna