När vi möts på torsdagseftermiddagen ska de strax hålla sin sista föreläsning för den här gången.
– Dagarna här i Vasa har varit väldigt bra, vi har hunnit med mycket. Många möten med intressanta människor och vi har lärt oss väldigt mycket. Men nu börjar det bli lite väl kallt, säger Antonio Jesús Sosa Alonso och ger ifrån sig ett gott skratt.
De spanska forskarna bjöds in på initiativ av pedagogikprofessorn Michael Uljens vid Åbo Akademi. Sedan 2019 har ett nära samarbete etablerats mellan ÅA i Vasa och La Laguna – främst tack vare de likheter som visade sig finnas mellan Uljens och brödernas syn på pedagogik.
– Att det här samarbetet är så starkt har att göra med att vi har ett gemensamt intresse för liknande forskningsarbete, vi deltar i samma teoretiska kontext. Michael representerar en grundteori inom pedagogisk forskning, så kallad icke-affirmativ pedagogik, som är viktig för mitt forskningsarbete, berättar Juan José Sosa Alonso.
Deras gemensamma område handlar om att utveckla alternativa teorier att se på pedagogik i ett Europa där privatisering har tagit en allt större plats i skolvärlden.
– Vi är inte övertygade om att det neoliberala tankesättet i skolvärlden är rätt väg framåt. Skolan bör utveckla kunniga och socialt och moraliskt ansvarstagande medborgare. Men det sker bara genom att vi lär oss ifrågasätta också de värderingar vi själva står för. Bara så skapar vi ett utrymme för elevens egen viljebildning.
– I ett Europa där demokratin står inför utmaningar är skolan en väldigt viktig plats att förankra demokratiska värderingar, och då handlar det om att lära elever tänka själva, säger Michael Uljens.
Den forskning inom pedagogisk teori som nu knyter samman Kanarieöarna och Vasa är något av en internationell rörelse, menar Antonio Jesús Sosa Alonso.
– Juan José och Michael är teoretikerna, jag arbetar som språklärare på Kanarieöarna, och jag tror att den grundteorin som de just nu utvecklar kommer vara en av mainstream-teorierna för lärare och pedagoger i framtiden, förklarar Antonio Jesús Sosa Alonso.
Under sina dagar i Vasa har de hunnit med att besöka skolor och har även hunnit reflektera över skillnaderna mellan skolor i Spanien och i Finland.
– Här i Finland upplever jag att skolorna har mer frihet än i Spanien. Hos oss är allt reglerat från högsta statliga nivån. Det är ett helt annat sätt att se på utbildning. Vi har mycket att lära oss av det, berättar Antonio Jesús Sosa Alonso.
– När vi besökte en övningsskola här i Vasa var det främst en sak som slog mig. I Spanien har man ett proaktivt sätt att kontrollera elever, fokus ligger alltid på att förhindra problem i klassrummet. I Finland upplever jag att man litar mer på eleverna och de lär sig att reglera sig själva, säger Juan José Sosa Alonso.
Jag frågar forskarna hur det akademiska livet ser ut på Teneriffa och Kanarieöarna – platser som vi nordbor främst känner som semesterparadis med stränder och sol.
– Man måste tänka på att Kanarieöarna är en perifer plats, vi ligger långt från resten av Spanien och det har haft stor påverkan på traditioner och tankesätt. Under många år – under Francos diktatur – var vi väldigt avskilda från resten av Europa. Både engelskanivån och de teoretiska modellerna inom akademin lider delvis fortfarande på grund av det.
Michael Uljens, som tidigare under deras akademiska samarbete har besökt La Laguna, förklarar vidare:
– La Laguna är ett universitet med gamla anor, nästan lika gammalt som Helsingfors universitet. Historiskt har La Laguna haft en speciell roll. Så ja, det är perifert på ett sätt men samtidigt finns det en levande intellektuell historia som man glömmer när man i Norden tänker på Kanarieöarna främst som en plats för sol och bad. Bara ön Teneriffa har 800 000 invånare jämfört med 300 000 finlandssvenskar i Finland – och vi har flera högskolor. Så det finns verkligen ett annat liv på Kanarieöarna än enbart semesterparadiset.