– Att ha en scoutkompis är jättekul, för då har man någon att vara med.
Sigurd "Sigge" Stolpe, snart 13 år, har en scoutkompis via Sams vänverksamhet.
Sams vänverksamhet förmedlar vänner till personer med funktionsnedsättning. Intressen och önskemål beaktas i matchningen.
Det finns olika typer av vänner i Sams vänverksamhet. Livevänner träffas för aktiviteter som båda är intresserade av.
Digivänner var väldigt populära under pandemin. De ses på distans och gör något som båda gillar.
Sigge tycker om att spela datorspel och att fiska. Han är sjöscout och lär sig alltså att segla.
Scoutprojektet i Österbotten började i höstas. Det blev snabbt populärt.
– Vi har fått många scoutkompisar. Det är jättekul, säger Anna Caldén, koordinator för Sams vänverksamhet i Österbotten.
IB-studerande från Vasa övningsskola är ofta scoutvänner, eftersom frivilliguppdrag hör till studierna, berättar Caldén.
En scoutkompis bör vara öppen, flexibel och samarbetsvillig. Men man behöver inte ha varit scout när man blir scoutkompis.
– Som scoutkompis får man både handledning och stöd, säger Caldén.
Sigges mamma Josefin Stolpe tycker att projektet är jättebra. Att ha en scoutkompis ger trygghet.
Josefin Stolpe säger att scoutingen aktiverar barnen både fysiskt och socialt.
– Jag skulle absolut rekommendera det för andra i samma situation.
Det finns funderingar på att utvidga konceptet till idrott.
– Man kan behöva en kompis när som helst och var som helst, säger Josefin Stolpe.
På Sams vänverksamhet är de tacksamma för samarbetet med scoutkårerna och med Vasa övningsskola, berättar Caldén. Samarbetet skulle aldrig fungera utan alla parter.
Sigge fick information om att han kunde få en scoutkompis via sin scoutledare.
– Som förälder märker man att de är måna om barnen, säger Josefin Stolpe.
Anna Caldén har själv varit scout som ung. Om scoutkompisar hade funnits då skulle hon säkert ha varit scout längre.