Laxen anses giftigare i Sverige än i Finland

Barn, unga och fertila kvinnor rekommenderas därför äta Kvarkenlax högst tre gånger per år. I Söderudden tror Yngve och ­Roland Stolpe inte ett dugg på att Kvarkenlaxen innehåller höga halter av miljögifter. Tvärtom, säger bröderna att havsvattnet är betydligt renare nu än för några decennier sedan. – På 1950- och 60-talet krympte­ sälstammen på grund av PCB. Då fanns det också många missfoster bland fiskarna. Nu har sälarna blivit fler och några vanskapta fiskar finns inte längre, säger Yngve Stolpe. I Sverige har fiskare gjort tester på 25 laxar fångade utanför Luleå och Haparanda. Resultaten visar att samtliga siffror för giftiga ämnen ligger klart under Livsmedelsverkets gränsvärden. Därmed skiljer resultaten sig avsevärt från testerna som livsmedels­verken i Finland och Sverige gjort. Förklaringen antas vara att yrkesfiskarna och myndig­heterna använt olika testmetoder. Emma Halldin Ankarberg, giftexpert på Livsmedelsverket i Sverige, ser det som mycket oroväckande att felaktiga uppgifter florerar om att laxen inte längre innehåller höga halter av miljögifter. – Kostrådet finns för att skydda befolkningen. Våra tester visar att halterna av dioxin i laxen inte sjunkit, fastän utsläppen i länderna runt Östersjön minskat. Ämnet transporteras via luften från andra delar av världen, vid kyla faller giftet sedan ner över Bottniska viken. Även halterna av PCB är höga. Gamla och nya miljösynder påverkar fort­farande Östersjön och så fortsätter det länge än, säger Halldin Ankarberg. Dioxin är ett av de giftigaste ämnena som finns. Eftersom ämnet lagras tiotals år i kroppen bör kvinnor få i sig så lite dioxin som möjligt ända från barndomen tills de inte ska föda fler barn. Gifterna som under årens lopp lagrats i mammans kropp förs först över till fostret och sedan också via bröstmjölken vidare till babyn. Höga halter av giftet sägs påverka immunförsvaret, centrala nervsystemet och reproduktions­systemet, bland annat genom att männens spermier blir sämre. Dessutom antas det öka risken att insjukna i cancer. Allra känsligast för dioxin är foster och spädbarn. Finland och Sverige har ett undantag som innebär att de inom de två länderna är tillåtet att sälja fet fisk vars halter av dioxin och PCB överskrider EU:s tillåtna gränsvärden. En förutsättning för undantaget är att livsmedelsverken informerar om risken. En annan förutsättning är att myndigheterna kontrollerar halterna av miljögifter. Rekommendationen från svenska myndigheter är att barn, ungdomar och fertila kvinnor inte ska äta lax fångad i Botten­havet fler än två eller tre gånger per år. Samtidigt är den ­nationella rekommendationen i Finland att barn, unga och vuxna i fertil ålder inte ska äta vild lax fångad i Bottenviken fler än en eller två gånger i månaden. På livsmedelsverket Evira säger forskningsprofessor Anja Hallikainen att en motivering till att direktiven inte är lika strikta i Finland är att koncentrationerna av dioxin och PCB i fiskarna är tre gånger högre i Bottenviken än i Finska viken. Betyder det att österbottningar borde följa svenska direktiv med tanke på var Kvarkenlaxen rör sig? – I Finland följer vi finländska direktiv, säger Hallikainen Bland de andra motiveringarna hon räknar upp finns allt från att svenskar antas äta större portioner till att det finns kulturskillnader länderna emellan. – Svenskar är tydligen försiktigare än vi finländare är, säger Hallikainen. I Sverige har myndigheter analyserat risken och nyttan med att äta fisk som innehåller stora halter miljögifter. Det jobbet inleds nu i Finland. För bröderna Stolpe uppgick sommarens laxfångst till några hundra kilogram lax jämfört med förut när det handlade om tonvis. Minskningen beror på att sälarna äter upp laxen och att myndigheterna begränsar tidpunkten för fisket. De ifrågasätter inte bara trovärdigheten i myndigheternas forskning utan hela fiskeripolitiken. – Priset på inhemsk lax har rasat kolossalt efter allt prat om miljögifter. Men odlad norsk lax är garanterat inte ett dugg renare, säger Roland Stolpe.