Det här är en argumenterande text. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. Efter att oktobersiffrorna för prisutvecklingen redogjorts visar resultaten ett tydligt prisfall. Priserna på bostadsrätter i Stockholm sjönk med 3,4 procent. Den sammantagna nedgången under september och oktober är den snabbaste sedan finanskrisen 2008. Priserna kan sannolikt justeras ned ytterligare en bit men att det inte är tal om någon kollaps. Den internationella och svenska konjunkturbilden tillsammans med ett återhållet ränteläge bör mjuklanda den svenska bostadsmarknaden under loppet av år 2018.

Det är viktigt att inte dra paralleller mellan den svenska och finska bostadsmarknaden. Den svenska bostadsmarknaden har stigit tvåsiffrigt flera år i rad, medan finska bostadsprisutvecklingen varit positiv, men betydligt mera återhållsam. En förklaring till detta är att nyproduktionen i Sverige varit avsevärt lägre än efterfrågan och behovet av nya lägenheter. I Finland har nyproduktionen ökat i jämnare takt i förhållande till efterfrågan och därav den stabilare prisutvecklingen. Nämnvärt är att det också varit vanligt med nästintill obefintliga amorteringar på bostadslån i Sverige. Detta har orsakat att svenskarna tagit större bostadslån, medan vi finländare har varit noggranna med att amortera på våra lån. Regleringen i Sverige har gjort det svårare att producera hyresbostäder, vilket i sin tur försvårat utbuds- och efterfrågesituationen på marknaden. I Finland finns inte motsvarande reglering och därför har bostadsmarknaden hittat en bättre balans mellan utbud och efterfrågan.

Sist men inte minst vill jag inte glömma aktieintresserade läsare. På grund av situationen på den svenska bostadsmarknaden fortsätter bostadsutvecklare att ta stryk, men också banker har fått sin del. De nordiska bankerna har, trots starka kvartalsrapporter, tappat närmare 10 procent av sitt marknadsvärde under den senaste månaden. Den svaga kursutvecklingen innebär antagligen en förväntan om signifikanta nedjusteringar av bankernas vinstprognoser och är möjligen en överreaktion. De nordiska bankerna får stöd av förväntningar på högre dividenden och värderingen kan anses rimliga i jämförelse med den annars ansträngda värderingen på börsen.