Antalet butiksstölder är stort, dagligen anmäls snatteri till polisen. Vid julenhandeln blir även snatterierna fler. År 2016 anmäldes sammanlagt nästan 47 000 fall.
– I år visar siffrorna på att antalet minskat något, förhoppningsvis håller trenden i sig till slutet av året, säger polisinspektör Jyrki Aho vid Polisstyrelsen.
Många företagare har tröttnat på butiksstölderna och det extra arbete och det svinn som de orsakar.
– Handelsrörelserna är medvetna om problemets omfattning och satsar på att förebygga snatteri. Man har synliga vakter, kameraövervakning och skydd på produkterna. Det finns också kunder som ingriper när de ser snatteri, endera genom att berätta om det eller direkt ta fast den misstänkte, säger Aho.
Det finns många olika slags typer av människor som snattar. En del stjäl för att tjäna pengar på stölden, de försöker alltså stjäla sådant som snabbt går att sälja vidare. En del av gärningsmännen är missbrukare eller är yrkeskriminella. Bland snattarna finns också ungdomar och äldre personer.
– Om den som snattat är under 18 år tar polisen kontakt med föräldrarna och barnskyddsmyndigheterna. Handelsrörelserna kräver i allmänhet straff och straffet är böter eller så väntar behandling i rätten. Personer under femton år är inte straffrättsligt ansvariga, men om barnet ätit något i butiken, klottar ner eller skadar varan blir också de ersättningsskyldiga, påminner Aho.
Enligt Aho kommer de för de flesta som ett slag mot ansiktet när de får vet att det egna barnet snattar. Det lönar sig att diskutera saken rakt utan försköningar eftersom snatteri är ett brott, påminner polisen.