Riksdagen har godkänt den nya alkohollagen också i den andra behandlingen. Nu får vanliga matbutiker, kiosker och servicestationer rätt att sälja 5,5-procentiga alkoholdrycker såsom starköl, starkare longdrinkar och alkoläsk. Dessutom höjs alkoholskatten.

Beslutet innebär att gränsen på ölet som får säljas på diverse försäljningsställen stiger från nuvarande 4,7 volymprocent alkohol till 5,5 volymprocent, eller 0,8 procentenheter. Höjningen innebär att de drycker som från den 1 mars 2018 får säljas i butikerna är 17 procent starkare än tidigare.
Samtidigt ökar antalet försäljningsställen som får sälja de starkare dryckerna från 350 till 5500. Den förbättrade tillgängligheten innebär i praktiken att de starkare dryckernas popularitet kommer att öka. Det i sin tur kommer att få negativa följdverkningar för folkhälsan. Det såg vi redan då mellanölet i tiderna släpptes fritt: de alkoholrelaterade sjukdomarna ökade märkbart.

Redan i dag åsamkar problemdrickarna, med allt som drickandet orsakar, kostnader för samhället på mellan fyra till åtta miljarder euro. Den siffran kommer knappast att sjunka med de åtgärder som riksdagen tagit beslut om.

Genom förändringarna vill statsmakten också stöda och stimulera företagandet genom att luckra upp regelverket.
Samtidigt skulle de väldigt många finländare gärna se att man också skulle ha möjlighet att köpa vin i alla matbutiker
Men det tillåter inte våra beslutsfattare, vilket i sig är skenheligt så det förslår.
Det finns i regel en Alkobutik i anknytning till de stora marketarna, så i praktiken har vi redan vin i matbutikerna. Men då ska matbutiken/marketen vara tillräckligt stor och rätt färg: rött eller grönt ska det vara.

Skulle statsmakten på allvar vilja undvika kombinationen mat och vin, borde det finnas en lag som håller Alkobutiken på minst en kilometers avstånd från närmaste matbutik.

Regeringen har riktigt tänkt till då den kopplat en höjning av alkoholskatten till de liberaliserade utskänkningsmöjligheterna.
Nu då det blir tillåtet att sälja starköl i matbutikerna räknar regeringen kallt med att konkurrensen mellan butikerna kommer att leda till att konsumentpriserna på alkohol sjunker.
Det skapar rum för en höjning av alkoholskatten, som ska ge extra intäkter åt regeringen. De extra intäkterna uppskattas vara upp till 100 miljoner euro.

Därmed har skattehöjningen varit kopplad till regeringens liberalisering av alkoholpolitiken. Ifall riksdagen väljer att rösta enligt social- och hälsovårdsutskottets linje äventyras alkoholskattehöjningen och då blir regeringen utan extra intäkter. Det i sin tur innebär att regeringen blir tvungen att fundera på nya nedskärningar, alternativt hitta på nya inkomstkällor.
Över lag är alkoholskatten en rätt bra inkomstkälla för regeringen. År 2016 gav den 1,35 miljarder euro.

För en beslutsfattare är det inte ”normalanvändarna” av alkohol och deras önskemål om att skaffa sig drickat på ett smidigare sätt, som är första prioritet.
Som beslutsfattare måste du se frågeställningarna ur ett helikopterperspektiv så att helheterna på ett tydligare sätt utkristalliseras.

Då är det lätt att identifiera de som inte vet sin egen begränsning då det gäller den personliga spritkonsumtionen. Det är en väldigt stor grupp i samhället som har problem med spriten.
Det kan vi öppet se på våra gator och torg. Men det finns också ett stort mörkertal, medborgare som mer eller mindre klarar av att upprätthålla kulisserna, många är också verksamma i arbetslivet. Det är också sällan vi ser alla de i alkoholisternas närhet som direkt och indirekt lider av missbruket.

Beslutsfattarna borde i sina beslut ha sett till de svaga, inte de starka. Men här är vi nu, ett experiment med människor där konsekvenserna förskräcker.

Statsrådet har alkohollagen på sin agenda torsdag 28.12 och tanken är att presidenten ska stadfästa den nya lagen samma dag.
Tanken är att lagen i sin helhet ska träda i kraft den 1 mars, men enligt Social- och hälsovårdsministeriet ska det vara fritt fram att sälja starköl i matbutikerna redan från årsskiftet.