Arbetet sparkades igång medan Sirkka-Liisa Anttila (C) var jord- och skogsbruksminister. Nu, när jord- och skogsbruksministern heter Jari Leppä och fortsättningsvi s- som finländsk tradition bjuder - representerar Centern, har arbetat avancerat så långt att ett lagförslagskickats ut på remiss. Det for iväg torsdagen i julveckan.

Var lagförslaget en julklapp till produktionsdjuren, till djuruppfödarna eller till båda två?

Bedömningen i producentled tycks vara att det går att leva med de förändringar lagförslaget innehåller. På ledarplats i Landsbygdens Folk (5.1.) talas det om ”en acceptabel grund för vår djurhållning att jobba vidare med.”

Djurskyddsorgansationerna är mindre nöjda. Man har inte velat göra andra ändringar än sådana som hur som helst är på kommande, säger Kati Pulli, intervjuad i Helsingin Sanomat (8.1.) Pulli är verksamhetsledare för Finlands djurskyddsföreningars förbund.

I förslaget till ny lag ingår exempelvis detta:

Förbud mot att köttdjur hålls tjudrade. Men för mjölkboskap skulle det fortsättningsvis tillåtas.

Förbud mot att kastrera unga galtar och avlägsna horn på nötboskap utan bedövning.

Ett förbud mot gammaldags ”föus”, fähus med bås där djuren står tjudrade, diskuterades i arbetsgruppen som berett lagförslaget. Men skippades. MTK:s Johan Åberg säger (också han i HS) att en övergång från bås till lösdrift kommer hur som helst.

Tanken är att de oftast små, traditionella fähus som finns främst i östra och norra Finland ska få fortsätta finnas tills de dör en naturlig död.

Till exempel Danmark och Norge valt att påskynda hädangången med en lag som inkluderar en kort respektive lång övergångstid. Alla norska fähus ska tillämpa lösdrift 2034, medan danskarna i dagsläget har bara fyra år på sig att genomföra förändringen.

Unggaltar kastereras för att köttet från en icke kastrerad gris får en lukt som anses stöta bort köttkonsumenterna. Men tydligen har dessa i en del länder (Nederländerna, exempelvis) börjat ta mindre allvarligt på luktolägenheten, vilket på sina håll lett till att färre grisar kastreras.

Det går att kastrera på kemisk väg. Men det var inte uppe till diskussion i arbetsgruppen.

Producentorganisationernas linje har varit att kostnaderna för djurhållningen inte får öka, eftersom näringen redan är så trängd. Vilket förstås gett djurskyddsorganisationerna anledning att helt korrekt konstatera att det är ekonomi, inte djurens välbefinnande och minimerade lidande, som styrt.

Producenterna har haft en stabil bundsförvant i Sipilä och Co:s regeringsprogram. På sid 24 i det står nämligen, apropå jordbruk:

”Inga skyldigheter som ger upphov till nya kostnader ska införas under regeringsperioden.”

Det omöjliggör mer radikala förändringar i regelverket för djurhållningen, eftersom sådana inte går att genomföra utan kännbara investeringar.

Den som vill ha en ordentlig uppgradering i djurhållningen tvingas alltså invänta nya regeringar och nästa uppdatering av djurskyddslagen. Med reservation för regler som kan komma via EU och för att något ännu, eventuellt, kan ske på slutrakan. Lagförslaget ska behandlas av riksdagen i vår och förväntas träda i kraft 2020.

Men det finns - om viljan finns - en annan väg framåt. Nämligen att konsumenterna via ett mycket högre köttpris betalar för en djurhållning som i högre grad utgår från det ”naturliga beteende” djurskyddsorganisationerna brukar hänvisa till.

Kött är för billigt, på samma sätt som en stor del av kläderna i våra butiker är för billiga. Detta om man väger in kostnaderna för djuren, miljön och, vad gäller textilierna, villkoren för många arbetstagare inom textilindustrin.

Men finns den här vilja hos fler än bara några få pinnar? I den springa av ovisshet som omger den frågan sitter producenterna.

I bakgrunden lurar en framtid där köttet kanske odlas i laboratoriemiljö. Det är ena ytterligheten. Den andra är en omfattande återgång till en småskalig, möjligast etisk djurhållning, något de flesta avfärdar som en romatisk dröm.

Till sist, ifall någon i pälsdjursriket Österbotten undrar:

Om pälsdjur sägs det i lagförslaget ... absolut ingenting.