Från och med i dag onsdag kan man förhandsrösta i presidentvalet.
Med tanke på hur överlägsen sittande presidenten Sauli Niinistö varit i opinionsundersökningarna finns dock en oro över att valdeltagandet blir lågt.

Enligt professor Kimmo Grönlund, professor i statskunskap vid Åbo Akademi, skulle bli förvånad om inte valdeltagandet blir lägre än tidigare (VBL 16.1).
Trenden med sjunkande valdeltagande är tydlig och eftersom årets val redan ser ut att vara avgjort, kan det få väljarna att stanna hemma. Vid presidentvalet för sex år sedan avgavs över tre miljoner röster i den första omgången. Av dessa var 46 procent förhandsröster.
Fortfarande röstar majoriteten på valdagen, men den dagen då förhandsrösterna tar över kommer allt närmare.

Men det är klart, vi har inte sett en enda dag av förhandsröstning ännu så det går inte att säga något säkert, säger Kimmo Grönlund, professor i statskunskap vid Åbo Akademi.
År 1994 valdes presidenten för första gången med direkta val. Sedan dess har det inte funnits en lika klar favorit som i årets presidentval.
Opinionsmätningar ger Sauli Niinistö ett stöd som utan problem torde ge honom segern redan i första omgången.

Enligt Grönlund visar erfarenheterna från Storbritannien, där man väljer parlament med majoritetsval, att det leder till lägre valdeltagande när någon kandidat har mycket stort stöd. Grönlund påpekar att det förstås inte går att jämföra direkt, men trenden är tydlig.

Lika tydlig är också trenden att valdeltagandet i presidentval sjunker. År 1994 stod valet i slutändan mellan Martti Ahtisaari och Elisabeth Rehn. I första omgången var valdeltagandet hela 82,2 procent.
År 2000 när Tarja Halonen valdes till president röstade 76,9 procent av de röstberättigade i första omgången. År 2006 återvaldes Halonen. Då var valdeltagandet 73,9 procent, och då Sauli Niinistö valdes till president 2012, var valdeltagandet i första omgången 72,8 procent.

Valdeltagandet har alltså sjunkit för varje presidentval. Dessutom har valdeltagandet varit ännu lägre i den andra omgången. När Niinistö och Pekka Haavisto stod mot varandra i andra omgången 2012 var valdeltagandet 68,9 procent.
Det betyder att röstningsaktiviteten var i samma nivå som den brukar vara i riksdagsvalen.

Finns det någonting som kunde medföra att vi får en andra omgång i presidentvalet? Kan det månne finnas ett mörkertal i opinionssiffrorna, att man inte klarat av att fånga upp de människor som i protest mot etablissemanget vallfärdar till valurnorna på valdagen och tar Finland med överraskning?
Kan vi åka på en blåsning i paritet med Brexit-omröstningen i Storbritannien eller valet av Donald Trump till USA:s president?

Hur man än vrider och vänder på saken, finns det nog ingenting som tyder på att vi i detta val får uppleva en protestaktion som kunde medföra en andra omgång i presidentvalet. Så stabilt verkar det finländska samhället vara och så stabilt har understödet för Niinistö varit.

Enligt Grönlund återspeglar valdeltagandet att det skurits ordentligt i presidentens maktbefogenheter under 2000-talet. Han tycker också att direktval av presidenten egentligen kunde slopas.
I exempelvis Tyskland väljs presidenten inte av folket medan Österrikes president, som har ännu mindre maktbefogenheter än Finlands, väljs genom direkta val. Grönlunds bedömning är ändå den att det i Finland inte finns politiskt utrymme för att avskaffa presidentvalet.
Det har varit populärt att direkt få välja en person. Men lika bra kunde riksdagen eller riksdagen i kombination med något annat utse president.

Samtidigt verkar finländarna ha en förkärlek till personer som har sitt huvud för sig, på gott och ont, och som medborgarna kan förlita sig på i politiskt turbulenta tider. En tsar eller kung som står för stabilitet och kontinuitet, ovanför det politiska käbblet.
Oberoende av vem man ger sin röst har det för finländarna varit viktigt att ge presidenten ett starkt mandat, och det ger man genom ett högt valdeltagande.