Precis som vid tidigare masskjutningar under Donald Trumps tid i Vita huset har presidenten försökt vara en enande kraft i samhället, säger Dag Blanck, professor på Svenska Institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
Men som person är Trump en så oerhört polariserande faktor och hittills har han varit tydlig i sin syn på rätten att bära vapen.
– Det har varit en profilfråga inte minst under valkampanjen att det andra författningstillägget ska försvaras till varje pris, vilket gör att när sådana här saker händer så blir de svårare för honom att hantera, säger Dag Blanck.
Trots att det finns ett brett folkligt stöd att införa vissa restriktioner, som bakgrundskontroller och begränsningar av hel- och halvautomatiska vapen, så gör det faktum att rätten till vapen regleras i den amerikanska konstitutionen, och en mycket mäktig vapenlobby – National Rifle Association (NRA) – att det är svårt att genomföra faktiska förändringar av vapenlagarna.
Fakta om vapenvåld i USA
- 96 amerikaner dödas av skjutvapen varje dag.
- I snitt skjuts 7 barn ihjäl varje dag.
- Många barn skjuts i olyckor med ett vapen som tillhör en nära anhörig.
- I snitt skjuts 13 000 till döds varje år.
- För varje person som skjuts till döds skottskadas två personer.
- Självmord utgör 62 procent av alla dödsfall där skjutvapen använts.
- Källa: Everytownresearch.org
– Det finns ett mönster som upprepar sig efter varje masskjutning. Först finns det en stor oro och den sida som vill ha vapenkontroll kommer att påpeka att så här kan vi inte ha det. Men sen kommer debatten att klinga av utan att det leder till någon förändring, säger Blanck.
Det har än så länge varit tyst från vapenlobbyn NRA efter onsdagens masskjutning, men organisationens reaktioner vid tidigare masskjutningar är ju oftast att det snarare behövs fler vapen i samhället. "Det enda som stoppar en ond person med vapen är en god person med vapen", är ett av de argument som brukar användas.
Förutom det andra författningstillägget som ger alla amerikaner rätt att bära vapen och den starka vapenlobbyn finns det en annan stor anledning till att det är svårt att lagstifta om vapen, säger Dag Blanck.
– Lagar som stiftas av till exempel kongressen kan prövas av amerikanska federala domstolar för att se till att de följer konstitutionen. Det gör att viktiga beslut som rör sociala frågor i USA ofta stiftas av domstolarna.
Exempel på detta är frågan om aborter och samkönade äktenskap men också då Trump-administrationen ville införa inreseförbud för personer från vissa länder. Det var ett beslut som sen överklagades och slogs ner i flera federala domstolar.
Denna möjlighet har också redan används för att överklaga flera lokala restriktioner mot vapen och vapeninnehav bland annat i Chicago och Washington DC.
– Det är viktigt att förstå hur systemet fungerar. En strategi har varit för till exempel enskilda städer att införa vapenrestriktioner men det har stoppats av domstolarna, säger Blanck.