Idén är enkel: att bygga en bastu där vem som helst ska kunna bada i princip när som helst. Vedeldad och lagom stor. Nära stan, men ändå avskilt. Kvällssol.

Det låter egentligen för bra för att vara sant.

Men faktum är att en nybildad förening, Beckholmens bastuförening – Pikisaaren saunayhdistys, planerar en allmän bastu på Beckholmen vid Smulterö.

Efter modell av Sompa­sauna i Helsingfors vill Vasaborna Johan Bäckman, Mikko Manninen och Matias Mäkynen erbjuda Vasaborna en oas.

Verksamheten i bastun i centrala Helsingfors har blivit mycket populär. Den upprätthålls till stor del av frivilliga entusiaster och det finns inga anställda som eldar bastun.
Någon budget för vedkostnader finns inte. Bastun eldas med brädstumpar och annat träavfall från olika ställen. Frivilliga står för transporterna.

Däremot finns en stödförening, Sompasaunaseura, som genom medlemsavgifter och några företagssponsorer får ihop till årsbudgeten som är kring 2000 euro.

Idén med en allmän strandbastu på Beckholmen är lysande, ett folkligt och demokratiskt projekt.
Det finns givetvis många utmaningar innan projektet kan förverkligas. Mycket byråkrati och arbete återstår ännu.

Men det är denna typ av kreativ (halv)galenskap som staden behöver för att hålla upp energin och ångan.
En signal om att det finns en dynamik och en vilja att göra någonting på eget initiativ. Inte bara att vänta på att någon annan kommer och delar ut order.

Tanken är väl att det i första hand är Vasaborna som ska använda bastun. Samtidigt kunde bastun vara ett konkret exempel på hur man också inom turismen kunde dra nytta av människors fördomar om Finland och finländare.

Idén med en allmän strandbastu på Beckholmen är lysande, ett folkligt och demokratiskt projekt.


En enkät som analys- och undersökningsinstitutet Novus presenterade på Sveriges ambassad i Helsingfors förra veckan visar att rikssvenskarnas finlandsbild närmast formas av bastu och sisu.
Varför då inte dra nytta av dessa stereotypier och erbjuda bastubad i centrum Vasa också i de större sammanhangen?

Under 2017 arrangerades 38 kongresser i Vasa med 2678 deltagare. Antalet kongresser var fler än året tidigare medan antalet deltagare var färre.

De 791 kongresserna som i fjol ordnades i Finland lockade 111 188 deltagare, en ökning med 22 procent jämfört med föregående år. Det medförde intäkter på 149 miljoner euro.
För Vasaregionens del var intäkterna drygt 3,6 miljoner euro.

Konkurrensen om att stå som kongressvärd är stenhård såväl internationellt som nationellt. Förutom ett fungerande lokalt/regionalt samarbete mellan kongressarrangörer och näringslivet i turism- och inkvarteringsbranschen krävs fungerande kongresscentra och en logistik som gör att det är lätt att nå orten.

För att profilera sig behövs också andra lockbeten. Då är i sig litet kul med en allmän strandbastu i nära centrum av staden, men den räcker förstås inte så långt.

Däremot kunde naturturismen, det utbud av skog och skärgård vi har i vår region, erbjuda helt nya möjligheter. Turismen som är numera en tillväxtbransch, och genom Pandapolitiken ökar exempelvis de kinesiska turisternas antal i Finland riktigt ordentlig. Potentialen finns, nu gäller det bara att erbjuda intressant innehåll.

För oss är skogen vardagsmat. Men för citymänniskorna runt om i världen är skogen exotik.

Skogens möjligheter att erbjuda upplevelseturism är mycket stora, samtidigt är produktifieringen och paketeringen ännu i barnskorna.
Kongressdeltagare, turister och våra egna invånare, är alla intresserade av små utmaningar och interaktiva upplevelser.

En bastu gör ingen sommar, men visar hur litet det egentligen behövs för att kunna erbjuda det lilla extra.

Vi får bara hoppas att Beckholmens bastuförening lyckas i sitt uppsåt. Initiativet är lovvärt och läget kan knappast bli bättre.