– Fru förbundskansler, jag gratulerar er å hela förbundsdagens vägnar, sade talmannen Wolfgang Schäuble då det stod klart att Angela Merkel valts till förbundskansler för en fjärde mandatperiod.

– Jag accepterar valet, sade Merkel i sin tur.

364 av de närvarande ledamöterna röstade ja till Merkel, medan 315 röstade nej. Minst hälften av ledamöterna (355) måste ge sitt aktiva stöd för att en ny regeringschef ska kunna väljas, till skillnad från i Sverige där det räcker med att personen inte har en majoritet emot sig. Saken var dock i princip klar redan på förhand, då koalitionspartierna CDU, CSU och SPD tillsammans sitter på 399 av de 709 stolarna i parlamentet.

Nu ska Merkel bege sig till slottet Bellevue omkring två kilometer från riksdagshuset, där hon formellt ska utnämnas till kansler av förbundspresident Frank-Walter Steinmeier. Därefter bär det tillbaka till förbundsdagen där hon ska sväras in av talmannen Wolfgang Schäuble och svära eden, klockan tolv.

I eftermiddag sker en liknande procedur för ministrarna, och i kväll hålls det första regeringssammanträdet.

Valet, som inleddes klockan nio i riksdagshuset i Berlin och blev klart strax före tio på onsdagsförmiddagen, markerar slutet på den snart sex månader långa jakten på en tysk regering. Efter ett fiaskoartat val i höstas för både Kristdemokraterna och Socialdemokraterna vände sig förbundskanslern till det näringslivsvänliga FDP och miljöpartiet De gröna i hopp om att få till en koalition.

Men planen gick inte i lås, och Socialdemokraterna kröp till korset, i strid med tidigare löften om att gå i opposition.

Fakta: De tar plats i Merkels fjärde kabinett

  • Angela Merkel (CDU), förbundskansler. På posten sedan 2005, går in på sin fjärde mandatperiod.
  • Helge Braun (CDU), chef för förbundskanslerämbetet. Tidigare statssekreterare och nära medarbetare till Merkel.
  • Olaf Scholz (SPD), finansminister och vice förbundskansler. Tidigare borgmästare i Hamburg, och en av de ledande politikerna i Socialdemokraterna.
  • Heiko Maas (SPD), utrikesminister. Tidigare justitieminister.
  • Horst Seehofer (CSU), inrikes- och hembygdsminister. Tidigare regeringschef i delstaten Bayern. Var under flyktingkrisen en av Merkels hårdaste kritiker, och förordade en stramare linje i migrationspolitiken.
  • Ursula von der Leyen (CDU), försvarsminister. Blir kvar på sin post.
  • Katarina Barley (SPD), justitieminister. Tidigare arbetsmarknads- och socialminister i den expeditionsministär som styrt Tyskland sedan i höstas, och innan dess familjeminister. Generalsekreterare i SPD 2015–2017.
  • Peter Altmaier (CDU), närings- och energiminister. Tidigare chef för förbundskanslerämbetet och en av Merkels allra närmaste medarbetare.
  • Hubertus Heil (SPD), arbetsmarknads- och socialminister. Ledamot i förbundsdagen sedan 1998. Generalsekreterare i SPD juni–december 2017.
  • Jens Spahn (CDU), hälso- och sjukvårdsminister. Tidigare statssekreterare i finansdepartementet. Hälso- och sjukvårdstalesperson för den kristdemokratiska partigruppen i förbundsdagen 2009–2015.
  • Anja Karliczek (CDU), utbildnings- och forskningsminister. Ledamot i förbundsdagen sedan 2013, inpiskare i den kristdemokratiska partigruppen sedan januari 2017.
  • Andreas Scheuer (CSU), minister för trafik och digital infrastruktur. Tidigare statssekreterare i trafikdepartementet. Generalsekreterare i CSU sedan december 2013.
  • Julia Klöckner (CDU), jordbruksminister. Ordförande för CDU i delstaten Rheinland-Pfalz.
  • Svenja Schulze (SPD), miljöminister. Tidigare innovations- och forskningsminister i delstaten Nordrhein-Westfalen.
  • Gerd Müller (CSU), minister för handel och utveckling. Blir kvar på sin post.
  • Franziska Giffey (SPD), familjeminister. Tidigare borgmästare i Berlinstadsdelen Neukölln.