Konflikten mellan Ryssland och västländerna trappas åter upp och relationerna börjar bli lika kyliga som under det kalla kriget.

Som en följd av nervgiftattacken i Salisbury, Storbritannien, mot den tidigare ryske dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter, reagerar ett 30-tal länder, såväl EU-länder som exempelvis USA, Kanada, Australien och Ukraina, genom att utvisa ett stort antal ryska diplomater.

Också Finland en utvisar en person med diplomatstatus som tjänstgör vid Rysslands ambassad i Helsingfors.
Det är också en signal från finländsk sida att man hör till västvärlden och att man ställer sig solidarisk med Storbritannien.

Det samfällda agerandet är en signal till ryssarna om att mordförsöket i Salisbury den 4 mars är större än en bilateral fråga mellan Storbritannien och Ryssland.

Ryssland har förnekat all inblandning, men händelsen tolkas som ytterligare en utmaning av det internationella regelverket från rysk sida.

Efter Rysslands annektering av Krim införde EU och västvärlden hårda sanktioner gentemot ryssarna. Attacken i Salisbury fördömdes i starkast möjliga ordalag av Europeiska rådet förra veckan.

I sina slutsatser betonade rådet behovet av att stärka EU:s och dess medlemsstaters handlingsförmåga när det gäller hybrid- och cyberhot, kontraspionage och bekämpning av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot.

EU kunde ändå inte i enad front sätta ned foten i denna fråga.
Alltför många EU-länder är av olika orsaker så beroende av Ryssland att man undviker att göra sådant som ytterligare kan irritera ryssarna.

Bland andra Grekland, Cypern, Bulgarien och Österrike har meddelat att de inte kommer att utvisa ryska diplomater. Samtidigt hör utvisningsbeslut till den nationella beslutanderätten och varje medlemsstat får agera efter sin egen analys av situationen.

Formellt formulerades det finländska beslutet i ett forum bestående av republikens president Sauli Niinistö och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska utskott.

Det är ovanligt att Finland utvisar diplomater på grund av internationella händelser. Det är också ovanligt att dylika utvisningar ges offentlighet.

President Sauli Niinistö var före beslutet i kontakt med såväl Rysslands president Vladimir Putin som med Tysklands omvalda förbundskansler Angela Merkel.

Niinistö utgår ifrån att Ryssland reagerar på utvisningen genom att utvisa en finländsk diplomat från Ryssland. Frågan är vilka andra typer av repressalier som är att vänta.

Nu är förhoppningen att Ryssland lämnar svar på de frågor som man ställt från brittisk sida och att ryssarna samarbetar fullt ut med Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW.

Men att man nu väljer att trappa upp konflikten betyder kanske att man inte längre förväntar sig att Ryssland ska samarbeta


Men att man nu väljer att trappa upp konflikten betyder kanske att man inte längre förväntar sig att Ryssland ska samarbeta.

Enligt Peter Wallensteen, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, skapar det uppkomna läget skapar en osäkerhet i världen i stort, vilket också kan få konsekvenser för hur länderna agerar i Syrien, Ukraina eller i andra konflikter.

Det försämrade diplomatiska läget fördjupar också fiendebilderna mellan de två sidorna, och kan göra det svårare att nå framåt i förhandlingar där det krävs mer förtroende.

Ett pressat Ryssland verkar göra allt för att skapa bilden av ett allt större yttre hot för att hålla medborgarna hemmavid lugna, eftersom Putinregimen inte klarat av att infria sina löften om bättre förmåner.
Salisburyfallets signal till de egna medborgarna som inte är solidariska med regimen är också klar: Vi hittar er oberoende av var ni försöker gömma er.

Genom att slå till i Storbritannien, mitt i brexitförhandlingarna, ville man kanske få till stånd ytterligare splittring i västmakternas led. De flesta västländer ställde sig dock solidariska med Storbritannien.

Trots att de flesta bedömare tror att åtgärderna stannar vid en ömsesidig avvisning av diplomater, har vi ett oroande världsläge där stormaktsrelationerna är mer oförutsägbara än på länge.

Också Niinistös bedömning är att klyftan mellan öst och väst förvärrades i och med attacken. Han anser dock att dialogen med Ryssland måste fortgå.

Men dialogen sker i ett kallare rum än tidigare.