Nordisk samarbetsgrupp: "Vi borde jobba tillsammans med skarvfrågan"

Skarvarna i Östersjön blir allt fler. I Sverige, Finland och Danmark äter fåglarna nu så mycket fisk att det i vissa områden sannolikt påverkar fiskbestånden negativt och leder till minskade fångster för fisket.

Nyligen möttes nordiska forskare och fiskeribiologer i Silkeborg i Danmark för att diskutera vad som krävs för att förbättra förvaltningen och skydda fisken och fisket. Samarbetsgruppen vill på sikt se en gemensam nordisk förvaltning av mellanskarven i Östersjön, skriver Österbottens Fiskarförbund.

– Vi ser ett behov av ett större kunskapsutbyte mellan länderna, både mellan forskare och förvaltande myndigheter. Vi undersöker nu möjligheterna att hitta medel till gemensamma projekt, för att studera hur man kan skydda sårbara, ekologiskt och ekonomiskt värdefulla fiskebestånd och samtidigt behålla fortsatt god populationsstatus för skarven. I Finland saknar vi en aktiv förvaltning av skarv till skillnad från Sverige och Danmark som har uppdaterade förvaltningsplaner. Syftet med samarbetet på lång sikt är att få en gemensam nordisk förvaltning av mellanskarven i Östersjön, säger projektchef Marina Nyqvist vid Österbottens Fiskarförbund och deltagare i samarbetsgruppen.

Enligt Fiskarförbundet blev det klart på mötet i Silkeborg att de största skarvproblemen finns i Danmark. Där har man länge haft fokus på den negativa inverkan skarven har på fisk och fiske. Skarvarna har också brett ut sig och anklagas nu för minskade fiskefångster och för att vara ett hot mot skyddsvärda fiskbestånd längs den svenska och finska kusten.

I Norge har man först de senaste åren upplevt problem med mellanskarv i sötvattenområden och här jagar man nu skarv.

– Mellanskarven är inte längre en hotad fågelart i Nordeuropa och det finns flera undersökningar som visar att skarven blivit ett hot mot vissa fiskbestånd. Skarvarna är mycket rörliga, och det gör det svårt att förvalta dem och styra deras antal. Skarvar som söker föda i danska åar om vintern kommer till exempel från Sverige. Vi i gruppen är eniga om att det vore bra att samordna skarvförvalningen internationellt, säger Maria Ovegård, forskare vid institutionen för akvatiska resurser på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Sverige.

Samarbetet har fått stöd av Nordiska ministerrådet och bestått av forskare, med fokus på både fisk och fågel, och fiskeriorganisationer från Danmark, Norge, Sverige, Finland och Estland. Från Finland har Naturresursinstitutet och Österbottens Fiskarförbund deltagit i samarbetet.

Hela artikeln kan du läsa här.