Myndigheterna såg kåtan som ett nutida uppfört svartbygge. Ägaren och flera andra hävdar att det stått liknande strukturer där sedan 1800-talet – långt innan platsen blev reservat – och att dessa bara renoverats.

Amnesty vill att en oberoende utredning ska klargöra om de inblandade myndigheterna tagit hänsyn till urfolksrätten, rapporterar Sameradion & SVT Sápmi.

– Det oroar oss att myndigheter går in och bränner samiska byggnader på traditionell samisk mark, säger Johanna Westeson, sakkunnig i diskrimineringsfrågor vid Amnesty, till Sameradion & SVT Sápmi.

Fallet har blivit en symbol för samers rättigheter och det har också, enligt SVT, anmälts till justitieombudsmannen.