Skogen och biomassan har blivit ett allt mera värdefullt kapital eftersom den nya teknologin kan göra så mycket mer av den än tidigare.
Behovet av exempelvis biomassa kommer under de kommande 10-20 åren att vara högre än vi kommer att kunna leverera på ett hållbart sätt.
Den räcker inte till att ge oss energi, material till att bygga hus och tillverka möbler samt nya drivmedel. Trycket kommer att bli hårt.
Också Sveriges tidigare statsminister Göran Persson ser stora möjligheter för skogssektorn inom bioekonomin.
Han anser att vi med skog kan möta klimatförändringen. Och klimatfrågan driver på användningen av trä (VBL/ÖT 24.4).
Enligt Persson driver den miljömedvetna konsumenten industrierna till att bli mer gröna. Det innebär att de stora basindustrierna vare sig de vill eller inte kommer att tvingas hitta alternativ till kol och olja.
Det innebär också att efterfrågan på virke kommer att öka, vilket i sin tur gör skogsnäringarna mer lönsamma.
Skogsbruket är dessutom en tacksam inkomstkälla på så sätt att avkastningen fördelas relativt rättvis i hela landet.
Landsbygdsutveckling är såväl lantbruk som skogsbruk.
En nyckelfråga är givetvis markanvändningen. Av strategiska orsaker borde vi i Finland utnyttja våra åkrar så att vi är självförsörjande på livsmedel. Samtidigt kan det bli lockande att plantera snabbväxande träd på åkrarna för att klara klimatmålen.
Men Persson är orolig för hur skogspolitiken i Europa utvecklas.
Skogsbruket är redan i dag begränsat genom en hel rad direktiv som indirekt reglerar hur man får och inte får använda skog.
Ett exempel är direktivet för förnybar energi, som reglerar efterfrågan genom att ge miniminivåer samtidigt som det reglerar vad som är framtidens biobränsle och vilka råvaror som får användas.
LULUFC-förordningen gäller utsläpp och markanvändning och skogsbruk.
För Finlands och Sveriges del är huvudfrågan hur mycket skog som kan avverkas innan skogsbruket räknas som ett nettoutsläpp av koldioxid.
Då ett träd fälls i nyckellandet Tyskland är det dött, men hos oss följs avverkningen av nyplantering, och det kanske tyskarna inte förstår.
Dessutom binder ju trä, använt i produkter som hus och möbler, upp kolet för lång tid framöver.
Här sitter Finland och Sverige i samma båt. Länderna är ledande skogsnationer i EU och uppvisar en tillväxt när det gäller skog.
Enligt Göran Persson borde Finland och Sverige därför lyfta upp sitt skogsbruk och låta övriga Europa förstå vilken tillgång skogen är när man brukar den ansvarsfullt.
Det finns mer skog än någonsin i Finland och Sverige. Dessutom ökar volymerna fortsättningsvis trots att vi nu använder mer virke än förr.
De finländska skogarnas årliga tillväxt är för tillfället omkring 110 miljoner kubikmeter, medan det totala uttaget av virke är 80 miljoner kubikmeter per år.
I Sverige avverkas det cirka 90 miljoner kubikmeter skog årligen i, medan tillväxten är omkring 115 miljoner.
Men vi måste tänka i nya banor ifall vi vill hänga med. Redan nu vet vi att exempelvis björksav, björkblad, medicinalsvampar och matsvampar har stor potential.
Trots att kunskapen finns för ett mångsidigare och aktivare utnyttjande av de möjligheter skogen erbjuder, så verkar det vara svårt att sälja in nya former för användning av skogen.
Det kanske beror på att 70 procent av de finländska skogarna ägs av privatpersoner och att det i praktiken är svårt att koordinera viljorna.
Därför är det kanske inte så underligt att det är storbolagens syn på skogsbruket som syns och hörs.
Kanske vi där har en av orsakerna till att många kinesiska bolag nu vill investera i den finländska skogsindustrin: Billig oförädlad råvara.
Men det är industrin som har pengarna, tillräckligt breda axlar, för att göra som de gör.
Enligt Göran Persson är det dags för de som äger och brukar skogen att låta sin röst höras.
Vi borde alltså sälja vårt skogsbruk och skogsanvändningen på ett mera mångsidigt sätt, och ekocertifierat, naturligtvis.
Det är med andra ord fullt möjligt att få betydligt större avkastning av vårt skogsbruk, och dessutom på ett ekologiskt hållbart sätt.
Dessutom driver ju klimatförändringen på frågan om användningen av trä.
Men vi måste klara av att sälja in detta inte bara på EU-nivån, utan framför allt till oss själva.
Vi talar om en bransch med finländskt kärnkunnande. Men kunnandet har utvecklats och efterfrågan på trä ökar i takt med att teknologin utvecklas, användningsmöjligheterna bredas och vikten av miljöhänsyn får en större tyngd.
Skogen skall användas. Används den inte så har den heller inget värde och ingen bryr sig om den. Det här har hänt i många länder.
Vi behöver alltså tänka i nya banor. Med god skogsvård kan vi öka tillväxten och genom ny teknologi bredda användningsmöjligheterna. Det kommer att påverka prisbilden.
Finns det optioner att göra businessen lönsammare är drivkraften en helt annan också hos den enskilda skogsägaren.
Opinion
29.4.2018
Ledare: Göran Persson har rätt
Med god skogsvård kan vi öka tillväxten och genom ny teknologi bredda användningsmöjligheterna. Det erbjuder nya businessmöjligheter.