Landets näst äldsta regionopera, Vasa Opera, kan åter blicka framåt.
Vasa stads förtroendevalda och tjänstemän har i en omfattande räddningsoperation lyckats finna en lösning som också i framtiden garanterar operaföreställningarna och som dessutom kan utveckla verksamheten.
Men först en bakgrund. Operaverksamheten i Vasa kan sammanfattas i ett namn: Irma Rewell (1929-2010).
Hon var stiftande medlem då Vasa operaförening grundades 1956, och var den bärande solisten i över 20 operaproduktioner.
Rewell var också verksamhetsledare då den första produktionen, ”Österbottningar”, sattes upp 1958. Under sin livstid producerade hon över 80 operaverk och arrangerade över 200 föreställningar. Dessutom gjorde operan turnéer utomlands.
Irma Rewell var Vasa Opera. Hon startade från noll och lyfte verksamheten till en aktningsvärd nivå.
Samtidigt höll hon alla trådar i sin hand och styrde allt.
Hennes inflytande på kulturlivet i regionen, men också nationellt, var exceptionellt.
Men det gick som det brukar då en mycket stark personlighet lämnar den verksamhet som varit hens livsverk. Det är nämligen inte lätt att finna nya sätt att driva en verksamhet och fördela ansvaret.
I detta fall grundades 2001 Vasa operastiftelse av operaförenigen, Vasa stad och Viljo och Maire Vuorios stiftelse.
Operaföreställningarna har efter det förverkligats av stadsteatern, stadsorkestern och stiftelsen.
Vid sidan av stiftelsen finns en förening som står bakom operans körverksamhet.
Tyvärr klarade Operastiftelsen inte av att hålla ekonomin i balans. Detta trots att publiken strömmade till och det sattes in nästan dubbelt så många föreställningar som planerat.
Utgifterna blev större än inkomsterna, eftersom biljettintäkterna bara är en mindre del av de totala inkomsterna. Till sist återstod bara två alternativ: Att lägga ned operaverksamheten eller att staden griper in och räddar ekonomin och verksamheten.
Här visade beslutsfattarna prov på helhetssyn och långsiktigt strategiskt tänkande.
I måndags beslöt stadsfullmäktige att staden tar över operaverksamheten. Kultur- och idrottsnämnden styr, och i praktiken sköts operan av Vasa stadsteater. Stadsorkestern står fortfarande för musiken.
Operastiftelsen fortsätter existera för att kunna användas för att söka stöd från olika håll. Också Operaföreningen fortsätter med sin verksamhet som tidigare.
Allt är bäddat för stabilitet i verksamheten. Dessutom ger synergieffekter inom administration och stödfunktioner kostnadseffektivitet då verksamheten drivs av stadsteatern.
Det intressanta är dock att upplägget kan innebära en nystart för operaverksamheten i regionen.
Eftersom det pågår en förändring av statsandelssystemet och operaverksamheten stärker stadsteaterns profilering, förväntas det gynna teatern med två årsverken.
Det intressanta är dock att upplägget kan innebära en nystart för operaverksamheten i regionen.
Vi har ju ett mycket rikt musikliv i regionen med många aktiva musicerande ungdomar.
Med större administrativa muskler och med en kommunal huvudman kanske man på ett aktivare sätt än tidigare kan bredda verksamheten och utöka samarbetet med typ Kuula-institutet i Vasa och exempelvis Novias musikutbildningar i Jakobstad.
Irma Rewell hade ju en speciell förmåga att finna unga lovande sångare, erbjuda dessa en plattform och estrad genom Vasa opera.
Samma behov har de lovande ungdomarna på Novia.
Det kunde också öppna dörrarna till den finlandssvenska fondvärlden vad finansieringen beträffar.
Operan har en given funktion i ett Vasa som redan från tidigare bjuder på den årligen återkommande Körfestivalen och de regionala musikfestspelen Korsholm samt den internationella Jorma Panula kapellmästartävlingen som ordnas vart tredje år.
Kanske här kunde finnas utrymme för ytterligare utökat samarbete och koordinering?
Dessutom beslöt operaföreningen vid sitt 60-årsjubileum 2016 att ordna en internationell Irma Rewell-sångtävling i juni 2019 eftersom det då gått 90 år sedan Rewell föddes.
Det är också tänkt att Irma Rewells livsverk ska hedras med ett verk för orkester, kör och sångsolister. Författaren Pia Perkiö och tonsättaren Olli Kortekangas står för text respektive musik i beställningsverket.
Återstår så att se hur det efter nyordningen blir med förverkligandet av dessa.
Vasa Opera har under sina drygt 60 år producerat 92 operor och bjudit publiken på nästan 1000 förställningar.
Vasafullmäktiges beslut att kommunalisera operan var en kulturgärning av rang och lösningsmodellen ett winwin-upplägg.
Irma Rewells livsverk lever vidare, och det på en stabilare grund än tidigare.