Genom Storbritanniens utträde försvinner en av EU:s nettobetalare: unionens gemensamma budget förlorar10–15 miljarder euro om året.

Ändå blir budgeten större trots att EU blir mindre, visar EU-kommissionens förslag till långtidsbudget för åren 2021–2027. Räknat i euron var EU-budgeten 158 miljarder 2017, men efter Brexit ser budgeten för 2021 att landa på 170 miljarder euro.

Det innebär att de kvarvarande 27 medlemsländernas inbetalningar höjs från 1 till drygt 1,1 procent av BNP. Det ser lite ut, men motsvarar en kraftig prisstegring.
Det innebär att exempelvis Sveriges betalningsandel höjs med uppemot 40 procent brutto, i samma sits finns länder som Nederländerna och Danmark.

Enligt Europainformationen var de största nettobidragsgivarna i förhållande till bruttonationalinkomsten år 2016 Tyskland, Frankrike och Sverige.

De största nettobidragsgivarna i förhållande till antalet invånare var Sverige (158 euro/invånare), Tyskland (157 euro/invånare) och Danmark (137 euro/invånare). Finlands nettobetalning till EU minskade 2016 till 54 euro per invånare, då beloppet 2015 var 104 euro/invånare. Finland har hört till nettobetalarna sedan 2001.

De största nettobidragstagarna i förhållande till bruttonationalinkomsten 2016 var Bulgarien, Rumänien och Ungern. Mest EU-stöd per invånare fick Grekland (403 euro/invånare), Litauen (403 euro/invånare) och Slovakien (372 euro/invånare).

Med ”En budget som skyddar, stärker och försvarar”, vill Bryssel nu såväl fylla det brittiska budgethålet som finansiera väntade kostnadsökningar för bland annat terrorismbekämpning och migration.
I övrigt följer budgetförslaget samma upplägg som tidigare: Nordeuropa betalar medan östra och södra delen fungerar som bidragsmottagare.

Jordbruksstöden fortsätter att skäras ned, nu med 5 procent, och även regionalstöden bantas.
Lejonparten av budgetpengarna går dock fortfarande till jordbruk och fiske respektive regionalpolitiska satsningar. Men bistånd, forskning och den digitala ekonomin får mer än tidigare.
Nära 28 miljarder euro hänförs till en ny post som kallas ”säkerhet och försvar”.

Nya intäkter motsvarande 12 procent av budgeten ska komma från bland annat handeln med utsläppsrätter och en ny skatt på plast som inte återvinns.

Nytt är också kommissionen förslag att EU-bidragen kopplas till att medlemsländerna upprätthåller ett oberoende rättssystem och andra demokratiska principer. En mycket välkommen och viktig signal om vilka värderingar som borde förena unionen.

Detta är direkt riktat mot Polen och Ungern, vars nationalkonservativa regeringar bryter mot alla möjliga regler och vägrar att dela något som helst ansvar för flyktingar. Polen får flest miljarder av alla ur EU:s kassa. För Ungern motsvarar bidragen över 3 procent av BNP.

Dessutom ska budgetens tyngdpunkt förskjutas från att stödja fattiga regioner till att stödja immigration och yttre gränskontroll, vilket hotar att skapa en ny stridslinje mellan östra och södra EU.

Kritiken mot budgetförslaget kommer därför såväl från de som måste betala mer och de som får mindre än tidigare. Återstår så att se var kompromissen landar.

Budgeten ska godkännas såväl av medlemsländerna som i Europaparlamentet. Kommissionen ser gärna att budgeten är godkänd före EU-valet i maj nästa år, men med de nu aviserade förändringarna kommer motvinden att vara hård.