Bortsett från Schweiz där många kvinnor arbetar deltid är Sverige, Norge, Danmark och Island de OECD-länder där andelen yrkesarbetande kvinnor överstiger 75 procent – gruppen utrikes födda kvinnor undantagen, där arbetsdeltagandet är lägre.

Finland kommer tätt efter, där arbetar 74 procent av kvinnorna.

I Sverige växte andelen kvinnor i arbete med nästan 30 procent åren 1965–1990. Övriga nordiska länder har gjort liknande resor. Men i Finland har utvecklingen inte varit lika snabb, eftersom landet redan hade en förhållandevis hög andel kvinnor i arbete redan under 1960-talet.

I modern tid har Norden alltid legat lite före på den här punkten.

Till skillnad från länder som USA, Frankrike och Storbritannien – som har genomgått en liknande utveckling, men påbörjat språnget med en kvinnlig anställningsgrad kring 45 procent – har de nordiska länderna startat utvecklingsresan på nivåer motsvarade 55 procent.

Zoom

Grafik till text om oecdjämdställdhet Foto: /TT



Tillväxten i Norden skulle dock kunna gagnas av att män och kvinnor närmade sig varandra vad gäller arbetstid, föreslår rapportförfattarna. I Danmark och Norge är den genomsnittliga arbetsveckan för kvinnor 30–32 timmar. På Island arbetar männen 43 timmar i veckan.

Skillnaderna spänner över Norden i stort, och kvinnors arbetstider överlag har inte förändrats under de senaste decennierna.

Samtidigt, påpekar man, är det inte nödvändigtvis säkert att samhällsnyttan skulle maximeras av att kvinnor arbetar längre veckor för att möta männens tidskvot.

"Under senare år har mycket av diskussionen i de nordiska länderna kretsat kring att korta arbetsdagen för att främja välmående", heter det i rapporten, som föreslår att män i stället skulle kunna gå ner i tid och kvinnor arbeta något mer.