När EU:s stats- och regeringschefer samlas till toppmöte i dag med ledarna från Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Makedonien, Montenegro och Serbien gäller det framför allt att hålla ångan uppe.

Sextetten har kommit olika långt i sina EU-ambitioner – även om en sak är gemensam: Ingen av dem kan hoppas på att bli EU-medlem förrän tidigast 2025, som EU-kommissionen satt upp som ett absolut tidigaste måldatum.

Statsminister Stefan Löfven (S) betonar att dagens toppmöte inte handlar om medlemskap.

– Det är viktigt att västra Balkan utvecklas i en europeisk riktning. Det är inte aktuellt med några nya medlemskap nu, därför att det måste följa de processer som gäller och då ska man ha uppfyllt alla villkor. Men det är klart att vi vill uppmuntra dem att gå i den riktningen, säger Löfven på väg in till mötet.

Något tydligt besked om huruvida Albanien och Makedonien bör få inleda medlemskapsförhandlingar – som EU-kommissionen har föreslagit – kan och vill inte Löfven ge ännu.

– Medlemskap ser vi inte i närtid över huvud taget. Sedan måste alla länder uppfylla de villkor som gäller och det får gälla de här två länderna också, säger Löfven i Sofia.

EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk vill ändå uppmuntra till fortsatt ännu närmare kontakter.

– Vi vill visa att vi bryr oss om den socioekonomiska utvecklingen i regionen här och nu. Att investera i infrastruktur och mänskligt utbyte med och inom västra Balkan är i hög grad i EU:s intresse, sade Tusk i ett kort uttalande i går inför toppmötet.

Tanken är att hjälpa Balkanländerna att knyta allt närmare band så att de i princip till och med kan bilda ett slags mini-EU inom vissa områden. Vägar, järnvägar och flygförbindelser behövs för både resande och ekonomiska kontakter. Studentutbyten och samarbete över gränserna kan skapa bättre förståelse mellan invånarna. Och de slopade roamingavgifter som blivit en succé i EU vill unionen gärna exportera till Balkan.

Samtidigt är relationerna fortsatt ansträngda i området. Makedoniens förhoppningar om EU-medlemskap har i åratal blockerats av Greklands motstånd mot landets namn. Hela statsbildningen Bosnien-Hercegovina vilar fortfarande på bräcklig grund sedan 1990-talets krig. Och Serbien vill fortsatt inte acceptera Kosovo som ett eget land.

– Med den historia som Serbien och Kosovo har så är det naturligtvis viktigt att den gamla konflikten är löst på riktigt innan man kan bli medlemmar över huvud taget. Det är klart att det är viktigt att man erkänner varandra, ja, säger Löfven i Sofia.

Kosovo-tvisten bidrar även till att inte alla EU-ledare finns på plats i dagens möte. Spanien är ett av fem EU-länder som fortfarande inte erkänt Kosovos självständighet, och med tanke på den inflammerade egna situationen kring Katalonien har premiärminister Mariano Rajoy redan valt att åka hem från Bulgarien.