– Minskningen har pågått ända sedan kalla krigets slut. Årets minskning ligger i nivå med vad man förvänta sig. Samtidigt har kapaciteten till en viss grad växt eftersom moderniseringen har lett till att den tekniska förmågan har ökat, säger Shannon Kile, expert på kärnvapenutveckling på fredsforskningsinstitutet Sipri.
Den överväldigande merparten av kärnvapnen finns i USA och Ryssland med 6 450 respektive 6 850 stridsspetsar.
Övriga kärnvapenländer – Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea – har tillsammans 1 165 stridsspetsar, med reservation för att ingen utomstående vet exakt hur många stridsspetsar som finns i Nordkorea.
Vad den nya överenskommelsen mellan USA och Nordkorea innebär på kärnvapenområdet är osäkert, menar Shannon Kile.
– Jag vill inte undervärdera det man kommit fram till. Läget är mycket mer positivt nu än tidigare. Men om det i slutändan blir någon förändring återstår att se, säger han.
– En mycket likartad överenskommelse mellan USA och Nordkorea slöts redan 1993. Den överenskommelsen var till och med tydligare än den vi har nu. Enda skillnaden är att de båda ländernas ledare nu har mötts. Så vi vet inte om det hela betyder något i praktiken.
I rapporten beräknas också militärutgifterna i världen till motsvarande 1 739 miljarder USA-dollar under 2017, en marginell ökning från året innan med 1,1 procent.
Samtidigt noterar Sipri att personalstyrkan i multilaterala fredsoperationer i världen har minskat med 4,5 procent, en effekt av att FN har dragit ner på sina uppdrag – trots att behoven anses ha ökat.
Fakta: Kärnvapen
- Världens kärnvapenarsenaler januari 2018, jämfört med 2017 inom parentes:
- – Ryssland, 6 850 (7 000)
- – USA, 6 450 (6 800)
- – Frankrike, 300 (300)
- – Kina, 280 (270)
- – Storbritannien, 215 (215)
- – Pakistan, 140-150 (130-140)
- – Indien, 130-140 (120-130)
- – Israel, 80 (80)
- – Nordkorea, 10-20 (10-20)
- Källa: Sipri (TT)