Tanken är, skriver den vetenskapliga tidskriften Nature, att satelliten ska fokusera på världens istäcken och försöka kartlägga hur säsongsvariationerna ser ut. Det vill säga om och i så fall hur mycket av de arktiska och antarktiska isarna som försvinner och växer till varje år och om detta förändras över tid.

Satelliten Icesat-2 ska ligga i omloppsbana runt jorden på 500 kilometers höjd och uppges vara den mest avancerade satelliten av det här slaget hittills. Enligt uppgift ska satelliten kunna upptäcka förändringar i istjockleken ner till en halv centimeter.

– Vi bryr oss om havsisarnas krympande och tillväxt, eftersom det påverkar utbytet av energi mellan oceanerna och atmosfären. Det, i sin tur, påverkar cirkulationen i haven och atmosfären, fenomen som är väder- och klimatrelaterade, säger Waleed Abdalati, glaciolog vid University of Colorado Boulder i USA, till tidskriften.

Det slutgiltiga målet, säger forskarkollegan Tom Wagner vid den amerikanska rymdstyrelsen Nasa, är att förstå de processer och faktorer i klimatet som resulterar i dessa förändringar av istäcket.

Icesat-2:s föregångare, Icesat, avslutade sitt uppdrag 2009. Redan året dessförinnan föddes idén om dess efterträdare, men att utveckla den nya tekniken tog fem år. Därefter försenades satelliten ytterligare på grund av tekniska och finansiella problem.

Satelliten mäter istäcket med hjälp av ett avancerat lasersystem (Atlas) som skickar 10 000 laserpulser varje sekund och registrerar den tid som det tar för fotonerna i dessa pulser att komma tillbaka från jordytan. Ju snabbare detta går, desto högre är det föremål som satelliten mäter.

Icesat-2 kan utföra en liknande mätning var 70:e centimeter, att jämföra med dess föregångare som registrerade dessa uppgifter var 170:e meter. Tanken är att Icesat-2:s högre upplösning ska resultera i en detaljerad karta över topografin av jordens istäcken, något som över tid kan avslöja hur dessa förändras.

Den nya satelliten kan även följa förändringar i jordens skogstäcken, en nyckelfaktor för kolets kretslopp. Genom att sedan kombinera uppgifterna om både skogen och isen hoppas forskarna få en mer komplett bild av de processer som påverkar haven och klimatet.

– Och det är det vi verkligen behöver. Eftersom vi inte förstår de processer som driver dessa förändringar i dag, kan vi egentligen inte säga så mycket om vad som kommer att hända de kommande decennierna, säger Peter Neff, glaciolog vid University of Washington i Seattle, USA, till Nature.

Om allt går enligt planerna kommer satelliten att skjutas upp från Vandenberg Air Force Base i Kalifornien, USA.

Fakta: Väldiga inlandsisar

  • Antarktis utgörs av land- och havsområdena runt Sydpolen. Själva kontinenten har en landyta på 14,2 miljoner kvadratkilometer, vilket innebär att den är betydligt större än både Europa och Australien.
  • Cirka 98 procent av kontinenten täcks av väldiga inlandsisar som når en höjd på över 4 000 meter i Östantarktis. Isens volym uppskattas till cirka 30 miljoner kubikkilometer och beräknas innehålla cirka 90 procent av jordens färskvatten. Havsytan på jorden skulle höjas med cirka 58 meter om all denna is smälte.
  • Källor: NE, Science Daily, Nature (TT)