Splittringen inom Labour i frågan om brexit är i paritet med den inom regeringspartiet Tory, även om kriget mellan de olika lägren inom Mays parti har blivit mer omskrivet. Labourledaren Jeremy Corbyn är EU-kritisk medan en majoritet av partiets parlamentsledamöter kampanjade för att stanna i unionen.
Corbyn och partiledningen har, som ett svar på Mays misslyckade försök att hitta en lösning, velat ha ett nyval i Storbritannien och vägrade länge att ge efter för partimedlemmarnas krav på en ny folkomröstning om brexit. Men nu finns alltså även denna möjlighet som alternativ.
Med bara ett halvår kvar till Storbritanniens EU-utträde befinner sig landet i brexitkaos.
Premiärminister Theresa Mays misslyckade försök att baxa sin idé om hur skilsmässan ska gå till – den så kallade Chequersplanen – genom parlamentet har stött på kraftigt motstånd. Ministrar har avgått och kritik har riktats mot regeringen.
Det är mot bakgrund av den utvecklingen som oppositionspartiet Labour under tisdagen röstade om partiets inställning till brexitprocessen. Beslutet innebär att oppositionspartiet nu kan motsätta sig alla avtal med EU som inte möter Labours krav, och hålla dörren öppen för en andra folkomröstning i frågan.
Vägen mot brexit
- 23 juni 2016: Invånarna i Storbritannien röstar i en folkomröstning för att lämna EU, med siffrorna 51,9 procent mot 48,1.
- 29 mars 2017: Premiärminister Theresa May överlämnar det formella utträdesbeskedet till EU.
- 19 juni 2017: De första förhandlingarna om ett utträdesavtal inleds i Bryssel.
- 8 december 2017: En första principöverenskommelse nås om grunderna i utträdet.
- 19–20 oktober 2018: EU:s stats- och regeringschefer håller toppmöte i Bryssel i hopp om att kunna godkänna en färdig uppgörelse. I korridorerna mumlas om att ett extra toppmöte kan komma att krävas i november.
- 29 mars 2019: Storbritannien tänker formellt lämna EU, oavsett om någon uppgörelse har gjorts eller inte. Om en uppgörelse finns inleds omedelbart en knappt tvåårig övergångsperiod.
- 31 december 2020: Övergångsperioden löper ut.
Labour har till exempel förespråkat att stanna i en tullunion med EU, även om det inte blir den tullunion som finns i dag, säger Catherine Barnard, professor i EU-rätt vid universitetet i Cambridge. Det innebär en mjukare brexit än den som May förespråkar.
I förra veckan vände dock Labourledaren och öppnade för att partiet ska kräva en ny folkomröstning, om det är vad medlemmarna vill.
Och det var precis vad de ville. En opinionsundersökning har tidigare visat att så många som 86 procent av Labours medlemmar vill låta britterna åter gå till valurnorna för att avgöra landets framtida förhållande till EU.
Enligt Catherine Barnard är alla de stora fackförbunden är för en ny folkomröstning.
Den motion som Labourpartiet på tisdagskvällen röstade om innebär att "alla alternativ ska finnas kvar på bordet" om man inte kan få till ett nytt parlamentsval.
"Tory vill inte ha nyval av rädsla för att Labour ska ta över. För de hårdaste brexitförespråkarna vore det ett öde värre än döden."
Catherine Barnard
professor i EU-rätt vid universitetet i Cambridge– Chansen är liten att man får till ett nyval. Det har gått rykten om att tjänstemän kring regeringen uppgett att det ska bli ett nyval i november, men de ryktena är inte speciellt trovärdiga, säger Barnard.
– Tory vill inte ha nyval av rädsla för att Labour ska ta över. För de hårdaste brexitförespråkarna vore det ett öde värre än döden. Å andra sidan lever vi i en tid där det är svårt att förutse någonting.
Men en knäckfråga kvarstår för det splittrade Labourpartiet: Ska en ny folkomröstning innehålla ett alternativ om att riva upp brexit och stanna i EU? Eller ska man bara rösta om hur skilsmässan ska se ut?
Tunga partiföreträdare står på olika sidor. Barnard bedömer dock att man kommer att nå en överenskommelse.
Tågordningen blir då att först rösta ner Mays Chequersplan i parlamentet för att sedan kräva ett nytt parlamentsval. Om May inte hörsammar kravet, vilket hon inte måste, så kommer man att begära en ny folkomröstning.
– Men det är fortfarande inte speciellt troligt att det blir en andra folkomröstning, säger Barnard.
Jeremy Corbyn
- Född i Chippenham i England 1949.
- Efter att ha arbetat för olika fackföreningar fick han sitt första genombrott i politiken som 25-åring när han valdes in i ett lokalt styre i Haringey, en stadsdel i norra London.
- Har varit parlamentsledamot för Islington i norra London sedan 1983. Gick emot partiledaren och senare premiärministern Tony Blair i hundratals omröstningar i parlamentet och gjorde sig känd som en högljudd kritiker av kriget i Irak.
- Efter det att Labour lidit två valnederlag i rad fördes Corbyns namn fram när en ny partiledare skulle utses 2015. Förslaget togs först inte på allvar men det slutade med att Corbyn blev vald med nästan 60 procent av rösterna. Valdes efter intern kritik om 2016.
- I nyvalet 2017 vann Corbyn stöd hos många väljare genom lyfta fram växande ekonomiska klyftor och lyckades vinna en rad nya mandat i parlamentet, samtidigt som regerande Konservativa partiet backade.