Med uppemot fem timmar träning per dag tillhör längdeliten idrottsvärldens allra flitigaste. Charlotte Kalla gör av med 3 000–4 000 kalorier per dag och måste därför äta mycket och ofta.

Matintresset är bekant för den som följer Kalla på sociala medier, där inläggen kan handla om både närodlade grönsaker, stundande kräftskivor, bullar och – vilket har blivit allt vanligare – vegetarisk mat.

– För mig handlar det absolut inte om att sluta äta kött. Det är mer att vara mer selektiv, för det finns så otroligt mycket vegetabiliskt som både är gott och som gör att man håller sig mätt. Och man kan prestera bra på det, säger Kalla inför helgens svenska tävlingspremiär i Bruksvallarna.

Förra månaden presenterades hon, som en av fem svenska toppidrottare, som ambassadör för ”Vego i världsklass” – ett samarbete mellan Sveriges olympiska kommitté och Världsnaturfonden. Det handlar om att äta hållbar, näringsberäknad vegetarisk mat trots att man håller på med elitidrott.

– Som förebild vet jag att det jag gör visar att alla kan göra något för att bidra när det gäller den klimatpåverkan vi har. I Sverige förbrukar vi mer än fyra gånger våra resurser under ett år, och det säger sig självt – det är inte hållbart. Mat- och köttkonsumtionen är något som alla kan tänka till lite kring, säger Kalla.

Föreställningen att det inte går att vara toppidrottare och vegetarian, eller vegan, får anses förlegad. Bland dem som har bevisat motsatsen finns Serena och Venus Williams (tennis), Lewis Hamilton (formel 1), Hannah Teter (snowboard), Meagan Duhamel (konståkning) och David Haye (boxning), som samtliga helt eller till mycket stor del har skippat animaliska produkter.

Men det finns utmaningar. Vegetarisk kost har ofta lägre energiinnehåll än animalisk. För längdåkare, som gör av med stora mängder energi, kan det bli problematiskt.

– Det beror på vad man väljer. Du måste få i dig bönor eller quinoa eller liknande. Man kan inte bara äta sallader och morötter, man måste få i sig proteinkällorna också, säger Per Lindius.

Han är svenska landslagets kock och deltar också i SOK:s satsning. Han har satt upp målet att hälften av all mat som serveras på landslagslägren ska vara vegetarisk.

– Man kan göra god vegetarisk mat som är jättebra. Och just för miljöns skull är det mycket bättre. Du får också en snabbare återhämtning efter energiupptaget. Som elitidrottare är det lättare att ta till sig ett finfördelat protein än om du kör en biff, säger Lindius.

Han ser framför sig hur den vegetariska maten kommer att ta över allt mer på sikt. Redan den här säsongen kommer rött kött bara förekomma sporadiskt på hans menyer.

Nästan alla i svenska längdåkningslandslaget ser positivt på förändringen. Damernas förbundskapten, Kallas tidigare personliga tränare Magnus Ingesson, skrattar nervöst när han får frågan hur han ser på att gå över till vegetarisk kost.

– Haha, ja, vi brukar skoja om det där. Pelle var ju med på OS också, och då brukade jag fråga om jag kunde få någon köttbit eller någonting, säger Ingesson.

– Nej, men jag måste ju också dra mitt strå till stacken. Man måste föregå med gott exempel, så nog ska jag ge det en chans.

Idrottsstjärnor som har valt bort kött

  • Det finns många exempel på stora idrottare som har valt en vegetarisk eller vegansk kosthållning. Här är några av dem:
  • Paavo Nurmi, friidrott
  • Finländaren är en av tidernas främsta distanslöpare med sina nio OS-guld och tre OS-silver. Nurmi höll sig till vegetarisk mat, åtminstone som tonåring.
  • Serena och Venus Williams, tennis
  • Venus Williams, sju grand slam-titlar i singel, började äta veganskt efter att ha diagnosticerats med den autoimmuna sjukdomen Sjögrens syndrom. Systern Serena, 23 grand slam-titlar i singel, äter också mestadels veganskt.
  • Lewis Hamilton, formel 1
  • Britten slutade äta rött kött för ett par år sedan. Numera är den femfaldiga världsmästaren strikt vegan. "Jag tror att det är rätt beslut, och genom att berätta om det så kan jag inspirera andra att följa efter", sa Hamilton till BBC förra året.
  • Meagan Duhamel, konståkning
  • Den regerande OS-guldmedaljören i paråkning har varit vegan i tio år. I en intervju med CBC berättar hon att hon gick över till helt vegetabilisk kost efter att ha sträckläst en bok om veganism. Dagen därpå tömde hon sin kyl på alla animaliska produkter.
  • Carl Lewis, friidrott
  • Lewis var inte vegetarian när han tog sina fyra guld vid Los Angeles-OS 1984. Men han tycks inte ha blivit mycket sämre av att bli vegan. När han tog hem VM-guldet på 100 meter 1991 hade han sedan en tid strukit animaliskt från kosten.
  • Hannah Teter, snowboard
  • Kärleken till djur fick Teter, som tog OS-guld 2006 och OS-silver 2010, att helt sluta äta kött. I en intervju med Huffington Post 2017 sa hon: "Jag kan inte rättfärdiga djurslaveri för mitt eget nöjes skull".
  • David Haye, boxning
  • Haye kunde 2008 titulera sig obestridd världsmästare i cruiservikt efter att ha lagt beslag på tre av de fyra världsmästarbältena. Britten, som lade av tidigare i år, har varit vegan de senaste fyra åren. "Apor är 20 gånger starkare än människor och de förlitar sig inte på en köttbaserad diet. De äter växter dagarna i ända. Det är en myt att man behöver kött för att bli stark", sa Hay till The Sun förra året.
  • Virat Kohli, cricket
  • Indiens landslagskapten gick nyligen ut med att han har blivit vegan. Anledningen är att han anser att det gör honom både starkare och friskare.
  • Martina Navratilova, tennis
  • En av tidernas främsta tennisspelare var vegetarian under större delen av karriären. De många grand slam-titlarna – 18 i singel och 31 i dubbel – vittnar om att matvanorna fungerade.
  • Jermain Defoe, fotboll
  • Premier Leagues sjunde bästa målgörare genom tiderna berättade förra året om att han har gått över till att bara äta vegansk mat. "Jag tycker inte att det är svårt att avstå från någonting eftersom jag vet vilken tillfredsställelse det ger mig att göra mål", sa Defoe till The Guardian i fjol.
  • Scott Jurek, ultralöpning
  • Ett bevis så gott som något på att vegansk kosthållning räcker för sporter som kräver extrem uthållighet. Jurek är en av ultralöpningens verkliga pionjärer och har bland annat avverkat vandringsleden Appalachian Trails 3500 kilometer på 46 dagar, 11 timmar och 20 minuter.