Utträdesavtalet om brexit

  • Enligt det utträdesavtal som förhandlats fram mellan EU och Storbritannien kommer det brittiska utträdet den 29 mars 2019 att följas av en övergångsperiod fram till åtminstone den 31 december 2020, med möjlighet till förlängning i ytterligare två år.
  • Under övergångsperioden gäller nuvarande EU-regler i Storbritannien. Den 29 mars nästa år kommer dock britterna att lämna sina platser i EU-parlamentet och i EU-kommissionen. Storbritannien förlorar samtidigt sin rösträtt i EU:s institutioner
  • Under övergångsperioden kommer britterna att fortsatt betala sin "medlemsavgift" till EU. Samtidigt ska avtal om framtida relationer med EU, exempelvis om handelsavtal och fiskerättigheter, förhandlas fram.
  • Utträdesavtalet ger EU-medborgare som bor i Storbritannien och britter som bor i EU ungefär samma rättigheter som i dag.
  • Avtalet slår även fast Storbritanniens finansiella åtagande till EU efter utträdet. Kostnaderna för britterna bedöms bli minst 400 miljarder kronor.
  • I ett protokoll till utträdesavtalet finns en reservlösning för Nordirland om ingen annan lösning hittas. Lösningen – kallad backstop på brexitengelska – ska förhindra att gränskontroller återupprättas mellan Nordirland och EU-landet Irland.
  • Reservlösningen innebär att EU och hela Storbritannien, inklusive Nordirland, ska ingå i ett gemensamt tullområde. Nordirland ska dock även följa EU-krav för den inre marknaden när det gäller varor. (TT)
 
Ruth Fryer demonstrerar utanför det brittiska parlamentet i London.


Ruth Fryer håller i en stor EU-flagga som inte riktigt låter sig styras i vinden. Ur hennes mössa sticker det upp en liten "Union Jack" – den brittiska flaggan. Bland de många budskapen som står skrivna på hennes kläder och plakat finns ett som summerar hennes åsikt i det här sammanhanget: "Stoppa brexit".

– Jag har kommit hit rätt så regelbundet. Nästan alla dagar de senaste månaderna, säger Ruth Fryer, som bor i Canterbury i sydöstra England.

Hon är en av ett hundratal demonstranter som samlats utanför parlamentsbyggnaden i Westminster i centrala London. Nästan alla ser ut att ha passerat 50-strecket, och precis som vid folkomröstningen om brexit för drygt två år sedan är båda sidorna är ungefär lika manstarka.

Bortsett från en och annan gapig man är det stillsamt. Men sprickan är tydlig.

– Det är ledsamt och tragiskt att vi hamnat i den här situationen, säger Ruth Fryer.

– Det kommer att bli så skadligt för Storbritannien, det är en av de löjligaste sakerna som har hänt. Det är löjligt att jag måste vara här.

"Det är ledsamt och tragiskt att vi hamnat i den här situationen."

Ruth Fryer

brexitmotståndare som demonstrerar i London

 

Hon gläds dock av nyheten från Bryssel om att Storbritannien i EU:s ögon har rätt att ändra sig om brexit.

– Vi känner hopp nu, att vi bara kan ändra oss.

Hon avbryts av en man som vrålar "brexit!", och säger sedan att politikerna inte kommer att ändra sig.

– Det vore den enklaste, lättaste och lyckligaste utgången. Men eftersom det inte är så troligt hoppas vi på att vinna en folkomröstning om själva utträdesavtalet.



En bit därifrån står Jeff Blanning med en skylt över huvudet: "Inget avtal? Inga problem!" Han tittar misstänksamt på TT:s utsände och ber om att få se en presslegitimation innan han svarar på några frågor.

Sedan förklarar han att han inte är det minsta orolig för en hård brexit utan avtal med EU.

– Inte alls. Det vore fantastiskt, säger Jeff Blanning,

För honom har allt som rör brexit nu kokat ner till en fråga om principer: Lämna EU-sidan vann folkomröstningen – därför ska Storbritannien lämna EU.

– Jag hade stått här även om jag röstat för att stanna i EU, säger han och syftar på demonstrationen som kräver att brexit blir av.

Om det sker med eller utan avtal är inte viktigt längre, tycker Jeff Blanning, som säger att det kommer att lösa sig för britterna ändå. Han är säker på att premiärminister Theresa Mays avtalsförslag kommer att röstas ned i parlamentet om det läggs fram i sin nuvarande form, vilket han välkomnar.

– Regeringen kommer att förlora. Inget snack om det.

Däremot är han inte lika säker på att förslaget faktiskt kommer att läggas fram i sin nuvarande form.

– Vad jag vill och vad jag tror kommer att hända är två olika saker.

EU-domstolens behandling av brexitfallet har gått rekordsnabbt. Den 27 november hölls den första hearingen i domstolens lokaler i Luxemburg. Arkivfoto.