Förtroendeomröstningen i parlamentet ska hållas så fort som möjligt, meddelar premiärminister Alexis Tsipras efter att ha accepterat försvarsministern Panos Kammenos avskedsansökan.

Kammenos, ledare för det högerpopulistiska partiet Oberoende greker (Anel), har en längre tid varit på kollisionskurs med premiärminister Alexis Tsipras och det andra regeringspartiet, Syriza, när det gäller dispyten om grannlandets nya namn.

Efter ett möte med Tsipras på söndagen meddelade Kammenos sitt beslut.

"Jag tackade premiärministern för samarbetet och förklarade att vi inte kan fortsätta på grund av denna fråga", säger Kammenos och meddelar samtidigt att Anel drar sig ur regeringskoalitionen med sina sex ministrar.

Koalitionen bildades 2015 och Syriza är beroende av Anels sju ledamöter för att få majoritet i det grekiska parlamentet.

Bakgrunden till namnkonflikten är tre regioner i norra Grekland som benämns Västra, Mellersta och Östra Makedonien. Greklands hållning hittills har varit att grannlandets namn antyder att det gör anspråk på grekiskt territorium.

Bakgrund: Turerna kring namnbytet

  • Frågan om Makedoniens namn har varit känslig ända sedan staten bildades i början av 1990-talet efter att ha brutit sig ur det då sönderfallande Jugoslavien. Ett par år senare löstes frågan preliminärt genom det provisoriska namnet Före detta jugoslaviska republiken Makedonien (förkortat Fyrom på engelska), under vilket landet blev medlem i FN.
  • I dagsläget verkar staten under namnet Republiken Makedonien, sedan det förts in en formulering i konstitutionen om att staten inte har några territoriella anspråk. FN-ledda samtal för att lösa namndispyten låg nere i flera år fram till sommaren 2018 då de återupptogs och ledde fram till det nu omstridda förslaget Nordmakedonien, inom ramen för det så kallade Prespa-avtalet.
  • Namnfrågan är viktig för Makedonien, inte minst för de makedonska politiker som vill att landet går med i EU och Nato.
  • Greklands regering har i och med Prespa-avtalet gett klartecken för ett makedonskt medlemskap i EU och Nato under namnet Nordmakedonien, men det formella beslutet har ännu inte fattats av parlamentet i Aten och frågan har fortsatt att orsaka politisk turbulens i landet.
  • När avtalet tas upp för omröstning i Greklands parlament är ännu oklart. Regeringen planerar en omröstning i mars, men det kan också bli tidigare. En majoritet av de grekiska väljarna är enligt opinionsmätningar motståndare till avtalet, men bland de 300 ledamöterna i parlamentet i Aten finns det enligt regeringspartiet Syriza en majoritet som kommer att rösta ja.
  • Även i Makedonien finns kritiska röster mot ett namnbyte. Bland annat är president Gjorge Ivanov en högljudd motståndare.
 

I veckan röstade Makedoniens parlament i Skopje igenom en grundlagsändring som möjliggör att landet kan byta namn till Nordmakedonien.

Men Kammenos har tidigare menat att alla överenskommelser som innebär att "Makedonien" fortsatt finns kvar som en del av Balkanstatens namn är oacceptabla.

För namnbytet ska träda i kraft återstår att Grekland säger ja. Regeringen i Aten siktar på en parlamentsomröstning i frågan i mars. Men även om Syriza säger sig ha majoritet i frågan har den lett till splittring.

Det oppositionella grekiska högerpartiet Ny demokratis ledare, Kyriakos Mitsotakis, hoppas att namnstriden ska sluta i en misstroendeförklaring mot premiärminister Alexis Tsipras regering, vilket skulle tidigarelägga höstens parlamentsval. (TT-AFP)