Handelskamrarna i Finland uppger i ett pressmeddelande att användningen av läroavtal är i dag för dyrt för de flesta små och medelstora företag.

Däremot är ett läroavtal ett utmärkt verktyg för att lätta på företagens brist på kunnig arbetskraft samt att i realtid balansera efterfrågan och utbud gällande kunskapen på arbetsmarknaden. 


Handelskamrarna föreslår därför i sitt valprogram "Lösningar för Finland"(Ratkaisuja Suomelle) att man tar i bruk lönegradering inom läroavtalen. Startlönen för den som avlägger sin första examen kunde vara 30–50 procent av den nivån som en yrkesutbildad person har.

Enligt förslaget skulle löneutvecklingen kopplas till hur studierna framskrider. I dagsläget får en studerande åtminstone en sådan lön som är i enlighet med kollektivavtalet, vilket innebär att läroavtalen är för dyra för många företag.

Centralhandelskammarens verkställande direktör Juho Romakkaniemi säger att förändringarna gällande läroavtalssystemet är enbart ett av sätten för att trygga tillgången till kunnig arbetskraft. Enligt Romakkaniemi måste man ta i bruk också åtgärder som berör småbarnspedagogiken, grundskolan och högskoleutbildningen.

"Bristen på kunnig arbetskraft har blivit ett av de största tillväxthindren för våra företag och en broms för hela landets växande konkurrenskraft."

Juho Romakkaniemi

Centralhandelskammarens vd

 

– Bristen på kunnig arbetskraft har blivit ett av de största tillväxthindren för våra företag och en broms för hela landets växande konkurrenskraft. Situationen är i desperat behov av lösningar eftersom kunskap är den enda bestående konkurrensfördelen. Vi får inte låta den förfalla. Ökad kompetens kan främjas genom att intensifiera samarbetet mellan företagen och läroanstalterna. Generellt sett behöver Finland också betydligt mera arbetsrelaterad inflyttning och toppkompetens från utlandet, säger Romakkaniemi i pressmeddelandet. 


Österbottens handelskammares direktör Paula Erkkilä lyfter fram den regionala aspekten i frågan om yrkeskunnig arbetskraft.

– Konjunkturerna och förändringarna gällande företagens behov av yrkeskunnig arbetskraft märks fortare här i regionen, säger Erkkilä.

Enligt Erkkilä måste man i första hand utgå från det regionala behovet.

– Balansen mellan utbildningssystemets nationella styrning och den regionala beslutsmakten måste utvärderas på nytt så att till exempel examensinriktad fortbildning för det regionala behovet kan ordnas snabbt. Målsättningen är en ändamålsenlig arbetsfördelning som stöder utvecklingen av regionernas kompetens ur arbetslivets synpunkt.