Det amerikanska bolaget presenterade de nya åtgärderna inför ett möte i Paris på onsdagen mellan världsledare och representanter för internationella mediejättar som Facebook, Google och Twitter, där huvudämnet är just spridningen av terrorbilder via sociala medier. Mötet sker på initiativ av Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern som kritiserat bland annat Facebook för att inte ha gjort tillräckligt för att hindra spridningen av bilderna, skriver nyhetsbyrån Reuters.

Blockeras från livesändningar

Diskussionen om våldsdåd som direktsänds på nätet har pågått i flera år, men intensifierades efter terrordådet i Christchurch i Nya Zeeland då en ensam gärningsman dödade 51 människor i två moskéattacker och livesände en del av massmordet på Facebook.

Sedan terrorattacken den 15 april har Facebook funderat över vad bolaget kan göra annorlunda för att undvika att tjänsten används för att göra skada eller sprida hat, enligt ett pressmeddelande. Två månader senare har ledningen kommit fram till att användare som bryter mot vissa regler ska blockeras från att livesända videor under en viss tidsperiod. Facebook tar som exempel en person som delar en länk till ett uttalande från en terrororganisation. Bolaget planerar även att förbjuda samma användare från att annonsera på plattformen.

Satsar miljoner dollar

"Vi inser att det finns en balansgång mellan att lyssna till de användare som skulle föredra obehindrad tillgång till våra tjänster, och att införa de restriktioner som krävs för att skydda dem som använder Facebook", skriver företaget i pressmeddelandet.

Facebook ska också satsa 7,5 miljoner dollar, motsvarande drygt 70 miljoner kronor, på att utveckla ny teknik som ska upptäcka kopior av våldsvideor som redigeras i syfte att undvika att de blockeras. Under det första dygnet efter attacken i Christchurch plockade bolaget ned runt 1,5 miljoner videor som innehöll bilder från terrordådet. Sammanlagt har fler än 900 olika versioner av videoklippet lagts upp på tjänsten.

Den nya tekniken ska förhoppningsvis också kunna användas för att upptäcka andra typer av manipulerade videoklipp, bilder och ljud, samt för att göra skillnad på användare som publicerar materialet ovetande om att det är manipulerat – och de som gör det med uppsåt.