Attacken mot tankrarna sker efter en period då konfliktnivån i området kring Persiska viken trappats upp. Händelserna under torsdagen ger bränsle till det höjda tonläget som uppstått mellan Iran och USA, som inte har varit sena med att använda dem för sina egna intressen.

USA stod för det första utfallet via utrikesministern Mike Pompeo. Utan att hänvisa till några bevis bedömde han att Iran låg bakom. Anklagelsen förstärktes senare av en suddig svartvit video som påstås visa hur revolutionsgardister från Iran tar bort en odetonerad mina från ett av de anfallna fartygen. Sekvensen ska alltså visa att Iran försökt undanröja bevis efter händelsen.

Efter att videon släppts har även USA:s president Donald Trump lyft fram den som ett otvetydigt bevis för Irans skuld.

– Jag antar att en av minorna inte exploderade. Det bara skriker Iran om hela den här händelsen, säger han till tv-kanalen Fox, enligt AFP.

"Politiskt element"

Flera länder har sagt att man inte ser någon anledning att tvivla på USA:s uppgifter. Samtidigt har ägarbolaget till en av tankrarna, japanska Kokuka Courageous, hävdat att det var ett flygande föremål, inte minor, som orsakade skadorna på fartyget.

Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet, höjer ett varningens finger för det amerikanska utpekandet av Iran.

– Det är inte osannolikt att Iran ligger bakom, men i det här spända läget kan man samtidigt inte utesluta andra intressen som skulle kunna vilja sätta dit Iran, säger han.

– Problemet är ju att USA vill att det ska vara Iran. Det finns ett politiskt element här som gör att jag blir tveksam till Pompeos bedömning.

TT: Vilka andra aktörer än Iran kan ha intresset och kapaciteten att genomföra en sådan här operation?

– Två andra tänkbara parter är Saudiarabien och Israel, men det finns ju inga belägg. Den politiska situationen i Israel är oerhört osäker, med en premiärminister som hänger på fallrepet. En av hans stora frågor har varit Iran, och han har ju ett intresse av att hotet från Iran framställs som stort.

Såg flygande objekt

Besättningen på den japanska tankern Kokuka Courageous vittnar om flygande föremål som ska ha skymtats kort före en av explosionerna, enligt Yutaka Katada, chef för fraktföretaget Kokuka Sangyo.

– Vi har fått rapporter om att något tycks ha flugit in, så exploderade det och det blev ett hål i fartygsskrovet, säger han enligt Reuters.

Jan Hallenberg beskriver händelseutvecklingen som en upptrappning, som ökar sannolikheten för krig mellan USA och Iran.

– Hur mycket den ökar är svårt att bedöma, eftersom vi inte vet var gränsen går för USA att vilja göra allvar av sina hot. Jag tror inte att vi är där ännu, men vi har kommit ett steg närmare. Inträffar något de kommande dagarna där amerikanska intressen är direkt inblandade, och USA skyller på Iran, då kan det mycket väl bli en militär attack.

Bakgrund: Upptrappning mellan USA och Iran

  • USA och Iran har inga formella diplomatiska relationer sedan den islamiska revolutionen 1979, då den USA-vänlige shahen ersattes av den religiöse ledaren Ruholla Khomeini. Men tonläget länderna emellan har höjts betänkligt under senare tid.
  • I maj 2018 fullföljde USA:s president Donald Trump sitt vallöfte om att avträda Iranavtalet, den överenskommelse om hävda sanktioner i utbyte mot att Iran skalade ner sitt kärnenergiprogram som Trumps föregångare Barack Obama såg som ett av sina största utrikespolitiska åstadkommanden.
  • Sedan dess har USA infört omfattande sanktioner mot Iran samt försökt sätta press på dess handelspartners.
  • Temperaturen steg ytterligare när USA i april terrorstämplade Irans revolutionsgarde, en parallellorganisation till landets armé.
  • I maj sade USA:s nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton att USA sett ett antal “oroande och eskalerande indikationer”. Som svar skulle USA öka sin militära närvaro i Persiska viken för att “sända ett klart och tydligt budskap till den iranska regimen att alla angrepp på våra eller våra allierades intressen kommer att mötas med skoningslös kraft”.
  • Den 12 maj saboterades fyra oljetankrar i Persiska viken. USA:s John Bolton lade skulden på Iran, som kategoriskt förnekade inblandning.
  • Den 13 juni saboterades ytterligare två tankrar i Omanbukten. Återigen anklagade USA Iran, som återigen förnekade.
  • Trump har explicit sagt att han inte "vill gå in i krig". Men vid sidan av vapenskramlet var även de verbala angreppen blivit allt mer hätska. I maj skrev Trump på Twitter att: “Om Iran vill bråka så kommer det att bli det officiella slutet för Iran.” I juni kallade Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei Trump “inte värdig” att kommunicera med.
  • Den senaste tidens upptrappning sker parallellt med att Iran och USA stöttar olika sidor i krigen i Syrien och Jemen, samt olika politiska läger i det instabila Irak. (TT)