I tretton år har Barbro Björses ställt upp som insamlare på Röda Korsets Hungerdag.

Även i år är hon en av de omkring tusen frivilliga österbottningar som kommer att synas i gatubilden den 26 till 28 september. Björses samlar in pengar på Prisma i Vasa. Strategin är den samma som alla de tidigare åren: 

– Jag tar fast alla som jag känner.

Och det är rätt många. Innan hon gick i pension jobbade hon inom försäkringsbranschen, så det brukar vimla av bekanta ansikten. 

Många sätt att delta

  • Ge pengar åt insamlare. Du känner igen hen på den röda västen och röda insamlingsbössan.
  • Ge ditt bidrag via nätbanken, kortbetalning eller Mobilepay. Det går också att skicka sms.
  • Skapa en egen ditigal insamlingsbössa på Facebook eller på Röda Korsets webbplats.
  • Gatuinsamlingen pågår 26–28 september. På nätet pågår den till slutet av oktober.
  • Källa: Hungerdagen.fi
 

Björses säger att hon märker av hög- och lågkonjunkturer. Vid sämre ekonomiska tider har folk en tendens att hålla hårdare i sina pengar – även under Hungerdagen. 

Det allt mer kontantlösa samhället märks också bland insamlarna. 

– Många säger att de inte har småpengar, men då brukar jag svara att stora pengar duger också, säger Björses. 

Och finns det inte heller stora pengar i plånboken brukar Björses tipsa om bankautomaten. 

För andra året kan man även ge pengar via mobilapplikationen Mobilepay. Ricky Berglund, verksamhetsledare för Österbottens svenska distrikt, tror att det här än så länge kommer att vara betydligt mer populärt i städer än på landsbygden. 

– Vi är lite mer konservativa i Österbotten, säger han. 

Verksamhetsledare Ricky Berglund säger att finländarna år efter år engagerar sig i Hungerdagen, något som han är tacksam över.


Under sina år som insamlare har Björses varit med om både toppar och dalar. Ett riktigt bra insamlingsår var 2010. Den stora bidragande orsaken var den förödande jordbävningen i Haiti där omkring 300 000 människor dog.

För så fungerar logiken – då det varit en katastrof är folk mer givmilda. 

Ricky Berglund konstaterar samma sak. 

– Insamlingsresultatet korrelerar ganska starkt med någon händelse som folk har i sitt medvetande. Men vi har hela tiden situationer i världen. 

Vad fås med pengarna

  • Ute i världen
  • 2 euro: Livräddande antibiotikakur till ett barn som insjuknat av smutsigt vatten.
  • 10 euro: En liten köksträdgårdsodling för en familj som bor på ett område som drabbats av torka.
  • 15 euro: Rent vatten för ett barn i ett år.
  • 17 euro: Moderskapsförpackning till en föderska på ett fältsjukhus.
  • 30 euro: Sex varma filtar till en familj som flytt undan kriget.
  • I Finland:
  • 22,50 euro: Efterspaningsutbildning för en frivillig.
  • 50 euro: Utbildning inom psykiskt stöd för en frivillig.
  • 160 euro: Kläder till ett brandoffer.
  • Källa: Hungerdagen.fi
 

Samtidigt poängterar han att alla insamlade medel går till katastroffonden där det inte finns några öronmärkta pengar – de används där de behövs mest. Alla pengar går inte heller utomlands. I Finland används Hungerdagspengarna bland annat till att hjälpa människor som förlorat sitt hem i en brand. 

Förra året drog Hungerdagen in 2,8 miljoner euro till katastroffonden. Österbottens svenska distrikts avdelningar samlade 93 000 euro. 

– Vi har alltid en förväntning på att göra ett minst lika bra resultat som året innan, men klart att vi hoppas på en förbättring i år, säger Berglund. 

Hungerdagen har varit en årligt återkommande insamling sedan 1980. Det betyder att det är 40-årsjubileum nästa år.

– Då kommer Hungerdagen att uppmärksammas på något speciellt sätt, säger Berglund.