Stora demonstrationer har dominerat Libanon och huvudstaden Beirut de senaste tre dagarna.

För att gjuta olja på protestvågen aviserade finansminister Ali Hassan Khalil på lördagen att regeringen lägger fram en slutlig statsbudget som inte innehåller några höjda skatter eller avgifter.

President Michel Aoun lovade på Twitter att det ska bli en "betryggande lösning" på den ekonomiska kris som landet genomgår.

Kanske kan det lugna ilskan hos demonstranterna – som också retat upp sig på korruptionen. Beirut och andra delar av landet har de senaste dygnen sett krossade skyltfönster, brinnande bildäck och moln av polisens tårgas.

Finansministerns besked tyder på att premiärminister Saad al-Hariri har vikit sig efter att i fredags ha attackerat sina regeringspartner för att få dem att acceptera ekonomiska förändringar.

Frågan är hur länge den nuvarande regeringen sitter. På lördagskvällen meddelade den kristne ledaren Samir Geagea att hans parti drar tillbaka sina ministrar från sunnimuslimske al-Hariris regering. Han krävde samtidigt att hela regeringen ombildas.

– Vi har dragit slutsatsen att den här regeringen inte har den makt som krävs för att ta de nödvändiga steg som behövs för att rädda landet från ett än värre ekonomiskt läge, sade Geagea i ett tv-sänt tal.

Den tredje koalitionspartnern, Hizbollahledaren Sayyid Hassan Nasrallah, vill inte se en ny regering.

– Alla borde ta sitt ansvar snarare än att hålla på med att ta politiska poänger medan de lämnar landet åt dess öde, sade han, även det i ett tv-sänt tal.

Efter parlamentsvalet i maj 2018 var Libanon fram till årsskiftet utan regering. Landets komplicerade politiska system är uppbyggt på maktdelning efter religionstillhörighet, där presidenten är maronit (kristen), premiärministern sunnimuslim och talmannen shiamuslim.