Henrik Jansson: Vemodig pop med Vasakoppling präglade 2023
Snart har popbandet Vasas flora och fauna, med Mattias Björkas som frontfigur, konsert i Vasa. Gruppens senaste album får uppmärksamhet när Henrik Jansson gör axplock i skivhögen.
Snart har popbandet Vasas flora och fauna, med Mattias Björkas som frontfigur, konsert i Vasa. Gruppens senaste album får uppmärksamhet när Henrik Jansson gör axplock i skivhögen.
Tjorven och Melker är en kombination vi sällan skådat. Melker drattar i vattnet och Tjorven öser ur sig odödliga citat. Men det finns så mycket annat som gör att "Saltkråkan" stått sig i sextio år.
Regeringsprogrammet visar klart att den oheliga allians som nu förväntas hålla i trådarna hellre ser konstnärerna som drivna och hårdföra affärshajar än som kreativa konstskapare, skriver Henrik Jansson.
Världen behöver knappast en ny Oppenheimer. Ingen enskild människa borde ha den makten över liv och död, skriver Gustaf Widén.
I Gatsbys väldiga palats ordnas spektakulära fester, där alla tänkbara kändisar figurerar tillsammans med allmänna lycksökare. Gustaf Widén har än en gång fångats av boken där spriten och narkotikan flöda till tonerna av en jazzorkester.
"Vi har blundat. Precis som på 1930-talet så har man försökt pacificera och kompromissa med dessa diaboliska krafter" skriver Kaj Hedman om det finländska samhället.
Mellandottern Stella, 14, berättar om trevliga skoltimmar som går ut på att eleverna mutar in en egen ruta någonstans i naturen, skriver Gustaf Widén, som tycker att alla borde ha en egen naturruta.
Henrik Jansson har lyssnat på "The Works!", boxen som innehåller Jan-Olof Strandbergs musik.
Kanske jag kan anklagas för nostalgi. Men vi förlorar något väsentligt i tillvaron den dag då papperstidningen slutgiltigt är nedlagd, skriver Gustaf Widén i sin "klagosång över tidningen som dör".
Vasa stadsorkesterns programpolitik ifrågasattes nyligen. VBL:s recensent Rolf Nordman skriver till den nya konsertmusikens försvar.
I viss mån kanske det också är de återstående kritikernas fel. Den senaste tiden har jag förvånat läst recensioner som beskrivit den totala motsatsen till mina egna upplevelser, skriver Gustaf Widén om kulturkritikens situation.
Den stelaste praxisen för hur konsertpubliken skall uppföra sig står den klassiska musiken för, skriver Rolf Nordman.
Det vore naivt att tro att man med enbart hjälpsamhet kan avhjälpa okunnighet och misär genom att vara ”god” och göra ”goda gärningar.” De krävs mera av en global politisk solidaritet, skriver Kaj Hedman.
Frid på jorden, sjunger vi om i juletid. En from förhoppning som lätt ter sig patetisk i en tillvaro som fylls av våld och lidande, skriver Gustaf Widén.
Henrik Jansson ser beröringspunkter mellan Månskensbondens senaste album och Annika Norlins musik i sin sammanfattning av skivåret 2022.
Helgon talar till vår tid, skriver Gustaf Widén som läst om de tidiga helgonens gärning.
"När jag den där kvällen i maj somnade till tonerna av Charpentiers 'Te Deum' var det med en känsla av att friheten, freden och människans kärlek till sin nästa har segrat." Ari Sundberg minns en Eurovision song contest-final.
Debatten, eller bristen på seriös debatt, visar att gränserna för det accepterade ständigt förskjuts, skriver Gustaf Widén inför riksdagsvalet i Sverige.
När jag vandrar omkring ute på holmarna är det omöjligt att inte känna sorg inför de förtorkade blåbärsbuskarna, skriver Gustaf Widén.
Kriget inom oss – i vår ande, i vår dagliga oro – gör oss rastlösa. Grymma, samvetslösa mördare som Putin har vi haft förut: Stalin, Hitler, Mao. Ändå är något annorlunda, skriver Kaj Hedman.
Jag minns ännu det gamla hotellet i hamnen, ruiner vi lekt i och ett Liselund som bar spår av ett hemman, skriver Mikaela Nykvist.
Jag har stått på samma scen som Mick Jagger och ätit i hans lunchservering. Tack vare en Jakobstadsbo som var ansvarig scenmästare i Göteborg 1982.
Henrik Jansson starkaste minne från friidrotts-VM, som nyligen avslutades, är ett suveränt världsrekord och den efterföljande intervjun.
Två latinska förstavelser kan vara till hjälp när man vill beskriva det österbottniska och Österbotten som byn i världen och världen i byn.
Ena dagen världens mäktigaste kvinna, följande dag utpekad som en naiv politisk föredetting. Det är inte lätt att vara politiker på toppnivå.
I dag firar Åland 100 år av autonomi inom Finlands gränser. Skulle de som stod i spetsen för Ålandsrörelsen för 100 år sedan vara nöjda? Det tror jag.
En vacker kärleksdikt kan förutspås ett långt liv. Åtminstone så länge den finns bevarad i någon läsares minne, kanske som tröst i coronatider.
Ibland kan ett enda ord fylla alla ens sinnen. En kylig vårdag vandrar jag omkring med det vackra ordet ”tillit” tonande inom mig.
Jag diskuterar gärna gravplatser och Linnas gestalter med min fru, det är trots allt mer upplyftande än att försjunka i grubblerier kring Rysslands aktuella förhållningssätt till Finland, skriver Henrik Jansson.
Det känns svårt att föreställa sig en liknande självrannsakan hos de ryska musikerna som den som försiggick i Tyskland efter andra världskriget, skriver Rolf Nordman.