Det har också tidigare stormat kring Malmska, verksamheter har varit hotade eller lagts ner. För snart tio år sedan lades bb ner. För snart sex år sedan upphörde dagkirurgi som kräver anestesiläkare, till följd av en lagändring.
Nu är det dags igen. På måndag ska Österbottens välfärdsområdes styrelse ta ställning till de sparförslag som lades fram för omkring tre veckor sedan. Det föreslås bland annat att barnavdelningen och allmänmedicinska avdelning tre läggs ner och att verksamhet centraliseras till Vasa.
Men anställda vi träffat trivs fortfarande på sin arbetsplats och tror på en framtid för sitt sjukhus, trots att det stormar igen.
– Vi har en fantastisk stämning, det är det som gör att vi orkar, säger avdelningsskötare Jeanette Wargh på avdelningen för krävande rehabilitering när vi träffar henne i korridoren en måndag förmiddag. Hon konstaterar att man byggt upp ett välfungerande team på avdelningen.
I höst fyller avdelningen jämnt, den har funnits på samma plats i sjukhuset i tjugo år, på andra våningen i det som kallas för H-byggnaden, i den äldre delen av sjukhuset. Men beroende på resultaten av sparåtgärderna väntar eventuellt en flytt igen.
Rehabiliteringsverksamheten, som har långa anor i Jakobstad, bedrevs tidigare på Östanlid.
– Många patienter pratar än i dag om Östanlid, säger Wargh.
Under de tjugo år som avdelningen funnit på Malmska har det skett en förändring bland de som vårdas där, konstaterar Wargh.
– Patienterna har blivit äldre. Den främsta förklaringen är att de äldre ska bo hemma allt längre.
Det betyder också att jobbet blivit tyngre, patienterna är ofta multisjuka.
Själv vill Wargh ändå inte jobba med något annat.
Till avdelningen, som har sjutton platser, tar man i första hand emot patienter från närområdet. Det handlar till största del om stroke- och neurologiska patienter. Men man tar också emot patienter från hela välfärdsområdet.
– Vi har nischat in oss på protesbedömningar. Vi har en fysioterapeut som är specialist inom området, säger Wargh.
Också patienter med ryggmärgsskador kommer från hela välfärdsområdet.
För många av dem som vårdas på avdelningen är ändå närheten viktig.
– Det är jätteviktigt för de äldre patienterna, säger Wargh.
För många anhöriga är närheten en förutsättning för att kunna göra regelbundna besök. Närheten är också viktig med tanke på hembesök som personalen ibland gör och att man ofta har tätt samarbete med anhöriga.
– Vi har nöjda patienter och anhöriga, säger Wargh.
– Vården här är jättebra, intygar en av patienterna vi möter i korridoren.
Under tjugo år har också standarden på vårdutrymmen överlag förändrats och avdelningen är i dag inte längre ändamålsenlig.
– Det är trånga utrymmen och det är brist på toaletter i rummen, säger Wargh.
Ifall det besluts att allmänmedicinska avdelning tre stängs kommer den krävande rehabiliteringen att flytta in på avdelningen som blir ledig i B-byggnaden i andra delen av huset i stället. Det betyder bland annat mer ändamålsenliga utrymmen för rehabiliteringen.
– Ifall det blir så att det bara finns tre dygnetrunt-avdelningar kvar i Jakobstad är det bra om alla finns på samma plats, så man har stöd av varandra, säger Wargh och konstaterar att de ofta känner sig ensamma i den delen av sjukhuset där de befinner sig.
All annan verksamhet som fungerar nattetid finns i den andra delen av sjukhuset, den så kallade nya delen och det har hänt att missbrukare brutit sig in i H-byggnaden i jakt på handsprit, berättar Wargh.
Var avdelningen kommer att finnas i framtiden beror på de beslut som fattas gällande sparåtgärderna. Nattjouren är hur som helst en trygghet nattetid för verksamheten på avdelningen.
– Tidvis har vi patienter på avdelningen som kan vara i väldigt dåligt skick.
Men än är allt i luften.
– Vi måste invänta beslut och fundera på vad som ska finnas var, säger Wargh.
Allt utrymme på Malmska är just nu i användning, enligt regional servicechef Åsa Nyberg-Sundqvist.
– Det är verkligen fullt här.
När välfärdsområdet kom igång tillsattes hon som regional servicechef för kommunerna i norr. Till hennes uppgifter hör bland annat att jobba med kvalitet och kundtillfredsställelse men hon är också involverad i att se över servicenätet inom området.
– Vi har gått igenom fastigheter och verksamhet tillsammans med verksamhetsområdesdirektörerna.
Samarbetet med Malmska fastigheter som kontinuerligt jobbar med underhåll av fastigheterna fungerar enligt Nyberg-Sundqvist bra.
De förändringar som nu är på gång kommer också att kräva en del åtgärder.
– De renoverar så att lokalerna ska vara ändamålsenliga. Allt kan inte tas i bruk precis som det är.
Vi stannar till framför den karta över sjukhusområdet som finns bredvid informationsdisken vid ingång H. Där listas all verksamhet som finns på sjukhuset och var allt är beläget. För några år sedan efter att man renoverat och flyttat om avdelningar förnyade man skyltningen så att det i dag är lättare att hitta på sjukhuset. Men kommande förändringar kommer förmodligen igen att kasta om en del på kartan igen.
An efter kommer också ny verksamhet med i bilden samtidigt som sparåtgärderna antagligen påverkar verksamheten.
– Det gäller för oss att se på bitarna och vad som passar ihop.
Bland annat kommer en ny familjerådgivning att startas upp. Hittills har familjerådgivning ordnats i församlingens regi.
– Det skulle vara mest ändamålsenligt att den skulle finnas på Malmska, men för tillfället finns inga tomma utrymmen.
Mycket har också redan gjorts.
I sjukhusets H-flygel har bland annat gamla patientrum gjorts om till mottagningsrum.
Nyligen har också öppenvårdsrehabiliteringen, det vill säga talterapi, fysioterapi och ergoterapi flyttat in i nyrenoverade lokaler i A-delen.
I planerna finns också enligt Nyberg-Sundqvist att koncentrera tandläkarverksamheten helt och hållet till Malmska. I dag finns en mottagning på Visasbacken och Marja tandklinik i samband med hvc.
– Det är ganska högt prioriterat att få en ny klinik.
Också vuxenpsykiatrin borde få nya utrymmen, konstaterar Nyberg-Sundqvist.
På en skylt ovanför H-byggnadens ingång står det "Social- och hälsocentral". Redan under social- och hälsoverkets tid jobbade man med den så kallade familjecenter-modellen, det vill säga att social- och hälsovården jobbar nära varandra. Den linjen har man fortsatt på.
– I dag finns också barnskyddet här, säger Nyberg-Sundqvist.
På femte våningen finns bland annat socialt arbete som rör barn och familjer, barnpsykiatrin och barnpolikliniken.
– Alla de verksamheterna jobbar väldigt nära varandra, det är ett samarbete man utvecklat väldigt långt. Där kommer också Fredrikakliniken med i bilden.
ÖT har tidigare skrivit om att en nedläggning av barnavdelning också påverkar bland annat Fredrikakliniken.
En grundtanke med hela vårdreformen har varit just att integrera specialist-, primär- och socialvården.
På Malmskas lungpoliklinik har man kommit långt med den biten, intygar Maria Häggström och Frida Snellman, ansvarig sjukskötare respektive sjukskötare på avdelningen. Den integrerade enheten bildades redan 2017 då lungvården inom primär- och specialistvården slogs ihop till en enhet med gemensam personal.
– Tekniska lösningar har gjort det möjligt att kunna ha primär- och specialistvård på samma plats, säger Häggström.
I och med integreringen är allt koncentrerat till ett ställe – personal, apparatur och kompetens och man håller gemensamma möten och fortbildningar.
– Det här gynnar i sin tur patienten, säger Snellman.
Stentrappor som nötts av många patienter under åren leder upp till lungpolikliniken som hittas två våningar upp i den gamla sjukhusbyggnaden. Lungpatienterna tillfrågas ibland om de tagit trappan upp, det ger en fingervisning om dagsformen.
Den största förändringen som vårdintegreringen förde med sig handlar om att uppföljningarna fungerar bättre.
– Tidigare tog man också kontakt till primärvården först när man var riktigt dålig, säger Häggström.
– Det här är en betydligt bättre modell att jobba efter, säger Snellman.
Responsen har också varit väldigt positiv.
– Vi upplever att vi har väldigt nöjda patienter, säger Snellman och citerar en patient som konstaterat: "Är du lungsjuk så får du bra vård".
Tack vare den integrerade vården slipper till exempel astmapatienter onödiga jourbesök. Patienterna kan få kontakt direkt med vårdenheten vid behov.
Överlag jobbar de enligt principen att tröskeln till att ta kontakt ska vara låg.
– Patienterna har informerats om att de kan kontakta oss redan i ett tidigt skede, säger Häggström.
Också Häggström och Snellman skryter på arbetsgemenskapen både på sjukhuset överlag och på avdelningen.
– Vi har en bra vi-anda, säger Häggström.
Samarbetet mellan de olika avdelningarna löper också smidigt, konstaterar de.
Överlag finns det fördelar med en litet sjukhus, både för personal och patienter, konstaterar de.
– Man vet vem alla skötare är, det skapar en familjär stämning, säger Snellman.
Också här är det frågan om en verksamhet med långa anor i Jakobstad med tanke på Östanlid sanatorium, som invigdes 1941. Också byggnaden där lungpolikliniken idag verkar har anor.
– Här opererades Mannerheim, säger Häggström när vi kliver in i det som i dag är väntrummet till mottagningarna men tidigare användes som operationssal.
På lungpolikliniken vårdas i dag i första hand astma-, kol- och sömnapnépatienter. Speciellt sömnapnépatienterna har ökat under senaste åren.
– Men också astmapatienterna utgör en stor grupp, säger Snellman.
Precis som andra anställda just nu känner de för tillfället en viss oro för framtiden, trots att inga sparförslag just nu riktas mot deras verksamhet.
– Lite otrygghetskänsla ger det ändå, framtiden känns oviss, äger Häggström.
Att det finns omfattande service vid Malmska också i framtiden ser de som viktigt. De säger att de i första hand tänker på patienterna.
– Många av dem är i dåligt skick och det behöver vara lätt för dem att få vård, säger Snellman.
I den andra änden av sjukhusområdet ligger jouren, som av många lyfts upp som en viktig pusselbit för annan verksamhet på sjukhuset. Bland de anställda på dygnetrunt-avdelningarna lyfts det också fram tryggheten det innebär att ha dygnetruntjour och därmed läkare på plats även nattetid.
När vi besöker avdelningen har det ännu inte blivit klart att förslaget om att upphöra med dygnetruntjour dragits tillbaka och personalen lever då ännu i ovisshet om framtiden.
– Vi försöker alla få vardagen att rulla med den platsbrist som finns. Vi har samma målsättning som hittills – att betjäna och bemöta patienterna på ett bra sätt i väntan på beslut, säger avdelningsskötare Siv Käld-Aspfors.
Man följer kontinuerligt med antalet patienter på jouren. Vanligtvis varierar antalet patienter nattetid mellan åtta och tio men hittills i november har medeltalet legat på elva patienter.
– Till exempel när jag kom på jobb på måndagsmorgonen hade vi tolv patienter här av vilka tio hade sovit här på grund av platsbrist. Det är ganska stor sak att börja ifrån på vår lilla jour.
Käld-Aspfors konstaterar att personalen på jouren i Jakobstad är van med förändringar, det har också tidigare legat hot över verksamheten.
– Vi är ett fint gäng som stöttar varandra. Vi försöker att inte sätta energi på det som vi inte vet.
Lite över en vecka efter vårt besök på jouren har flera veckors spänning ändå släppt sitt tag om personalen.
– Nu är vi glada och nöjda en stund, säger Siv Käld-Aspfors per telefon på torsdagen.
Det har precis klarnat att dygnetruntjouren på Malmska för tillfället inte är hotad.
– Det betyder inte att vi stannar upp, utan vi jobbar hårt vidare. Hela personalen är jätteglad över att ha fått förtroende att fortsätta med verksamheten och erbjuda trygghet för befolkningen. Det är en stor lättnad för oss, säger Käld-Aspfors efter att personalen nyligen tagit del av nyheten.
Helt försvinner inte oron för framtiden, men just nu har avdelningen i alla fall fått lite arbetsro.
– Vi vet att det ska sparas också nästa år. Men vi får pusta ut några dagar och suga på karamellen, säger Käld-Aspfors.
Hon konstaterar att man nu kommer att jobba hårt vidare för att möta behoven som kommer i och med att avdelningsplatserna enligt förslag ska minskas.
– Vi ser redan nu att det finns svårigheter med få avdelningsplatser. Vi måste se hur vi kan utveckla vår verksamhet för att utveckla det behovet. Vi har hittills kunnat bistå med att patienter övernattar hos oss då det inte gått att hitta platser.
För de anställda på Malmska, och invånarna, kommer framtiden att fortsätta vara oviss.
Också 2025 ska välfärdsområdet spara 30 miljoner, och följande år 15 miljoner.
– Men vi behöver tänka på hur man får till fungerande helheter och stärker samverkan inom välfärdsområdet i framtiden, patienterna finns ju kvar, säger Åsa Nyberg-Sundqvist.