Det svenska damlandslaget har varit utan avtal med förbundet i ett år och bojkottar Fotbollsgalan, rapporterade Fotbollskanalen i söndags. Det kan också bli aktuellt med en strejk i träningsmatchen mot Frankrike.

– Siffror är ganska oväsentligt. Vi vill bli respekterade för det arbete vi gör. Vi har inte lyckats med det, säger landslagsspelaren Caroline Seger.

Finländska damlandslagets chefstränare Anna Signeul säger att en strejk inte är det optimala sättet att lösa en dispyt. Men Signeul är glad över att spelarna tar tag i problemet.

– Man måste ta ansvar för sig själv. Spelarna har ett ansvar för sin egen framtid. Man ska göra det som man tycker att är rätt, säger Signeul.

Den senaste tiden har flera landslag rutit till mot ojämlika förhållanden. Signeul jämför det skedda med arbetarrörelsen.

Man ska inte gå omkring och vara missnöjd utan ta tag i problemen, menar Signeul.

– Om man spelar i landlaget representerar man fotbollsförbundet. Fastän det är en ära att spela i landslaget gör man ett jobb. Det är klart att man ska känna att man får någonting för det. Det handlar om mer än jämställdhet. Det handlar om att stå upp, säger hon.

Åren 1996–2004 fungerade Signeul som tränare för svenska flickjuniorlandslag. På den tiden var det jämställt mellan pojkar och flickor – men herrarna hade det bättre ställt än damerna.

Damspelarna jobbade heltid och få var proffs. Vissa fick sponsorpengar, men det handlade för det mesta om mindre än 1 000 euro per månad.

För damspelarna betyder landslagskompensationerna mycket, medan herrarna oftast tjänar bra i klubblagen.

– Betalningarna som herrarna får av förbundet är fickpengar. De flesta av dem har mycket pengar. För tjejerna handlar det om att överleva, det är en skillnad, säger Signeul.

Signeul hoppas se fler sponsorer inom damfotbollen i framtiden.

– De flesta vill ju bara spela fotboll, de bryr sig inte om pengarna. De vill bara kunna betala hyran och maten.