El-, maskin- och produktionstekniken behöver fler kvinnor

En av de som valt att studera just el- och automation som vuxen är Sanna Kankaanpää, 36. Hon har under åren prövat på flera olika jobb och har en annan yrkesutbildning från Vamia i bakfickan sedan tidigare.

– Det är nu tio år sedan jag studerade här första gången och jag upplever att skolan är ännu bättre och gemytligare idag, konstaterar Sanna, som efter två års studier kommer att bli elmontör.

Hennes val av studieinriktning grundar sig främst på det faktum att studier inom el ger mångsidiga möjligheter på arbetsmarknaden – och även för fortsatta studier om man så vill. Ett eget intresse för ämnet är förstås också en viktig förutsättning. På Sannas klass studerar vuxna i åldern 19-50 år, varav två är kvinnor.

– Det vore roligt om vi skulle vara fler – min åsikt är att kvinnor klarar av elarbeten precis lika bra som män, säger Sanna.

Även företagen i Vasa har gett ”vinkar” till Vamia om att de önskar se fler kvinnliga utexaminerade i branschen, och bland årets första års studerande på samma linje finns fem unga damer, som sökte till Vamia direkt efter grundskolan.

– På kemi- och fysiklektionerna i högstadiet fick vi bekanta oss med ellära och det fick mig intresserad. Dessutom verkar det finnas gott om jobb inom branschen här i Vasa, förklarar Sonia Autio.

– Utbildningen ger många specialiseringsmöjligheter och jag fick höra av äldre kompisar att den är bra, fortsätter Anisa Seres. Lärarna är trevliga också

Efter att ha avlagt yrkesexamen inom el- och automationsbranschen har de kompetens att göra installations-, service- och underhållsuppgifter inom el- och automationsteknikbranschen. Examen ger behörighet för studier som leder till högskolexamen och allmän behörighet för yrkeshögskolestudier. Alla fem har valt kombistudier och kommer således också att ta studentexamen samtidigt som de får en yrkesexamen. Detta eftersom de alla planerar att studera vidare på yrkeshögskola, och därför ser studentexamen som en fördel.

– Det har fungerat över förväntan och vi har skilda handledare för yrkes- respektive gymnasiestudierna, berättar de vidare.

Alla fem är övertygade om att det enbart är en fördel att vara kvinna i branschen.

Även på maskin- och produktionstekniklinjen finns kvinnliga studerande. Här hittar vi Jonna Loukonen sysselsatt vid en robot tillsammans med Samuli Kuosmanen – båda två vuxenstuderande inom maskin- och produktionsteknik med mål att bli maskinoperatörer. Samuli är sedan tidigare elmontör och studerar även till ingenjör på distans.

– Jag har arbetat inom branschen i manuellt arbete i tio år – nu ville jag lära mig att göra det även maskinellt, förklarar han.

Jonna i sin tur har en bakgrund som försäljare, men har nu tagit studieledigt för att skaffa sig ett nytt yrke.

– Efter grundskolan fortsatte jag till gymnasiet, men redan då hade jag tankar på den här utbildningen, medger hon.

Även Kiattisak Piw-On studerar nu på samma linje, efter att först ha prövat på gymnasiestudier en tid.

– Jag saknade den praktiska biten – det blev helt enkelt för teoretiskt för mig. Här får jag en bra kombination av både teori och praktik, och jag har lärt mig väldigt mycket på kort tid. Jag är mycket nöjd med mitt val, konstaterar han.

Teknologin utvecklas kontinuerligt och det är inte längre frågan om något fysiskt tungt arbete.

– Det är däremot väldigt mångsidigt och vi har inte haft tråkigt här alls, konstaterar trion.

Den nya teknikens intåg syns även på plåtslageri- och svetsningslinjen. Här har en ny robot nyligen tagits i bruk, som även utnyttjas av företagen som Vamia samarbetar med. Utan arbetskraft som utbildats inom den nyaste teknologin, vågar många företag inte heller investera i sådan.

– Vid behov skräddarsys våra utbildningar enligt företagens önskemål och just nu är efterfrågan stor på svetsare, berättar studerande Robert Hertsberg och Veikko Naakka.

De uppskattar den mångsidiga och omväxlande utbildningen, och konstaterar att yrket också lämpar sig för kvinnor.