Vasa skulle sälja vårdfastigheter, men bromsar. Korsholm, Närpes med flera utreder fastighetsbolag eller försäljning. Och Österbottens välfärdsområde vill betala mindre i årliga hyror. "Vi satsar hellre på servicen", säger Marina Kinnunen.
Kommunerna blöder när välfärdsområdena skär ner. De förlorar närservice och hyror. "Hälften av de lokaler kommunerna hyr ut kan tömmas", säger expert på Kommunförbundet.
Förslaget är fem till åtta starka centralsjukhus i Finland. – Vasa ska självklart vara med, säger direktör Marina Kinnunen. De sjukhus som degraderas får inte operera nattetid och mister förlossningarna.
På lång sikt kan det inte bli billigare att stänga ner den allmänmedicinska avdelningen i Oravais, anser Vörå kommun.
Välfärdsområdena är i kris och ropen skalla: Mera pengar, mera personal! Professor Olli-Pekka Ryynänen håller inte med. Hans recept är mindre byråkrati och färre välfärdsområden.
Hälften av vårdcentralerna läggs ner, kanske fler. De ersätts med lättare vård via mobilen och datorn. Förändringsledaren Ville-Veikko Ahonen på Finansministeriet är nöjd med förändringen i Österbotten och räknar med att mer än hälften av vårdcentralerna läggs ner på sikt.
Vad händer med hälsostationer, boenden och tandkliniker? I dag tar välfärdsområdets styrelse ställning till den omtalade sparlistan. Intressekonflikt kan finnas, eftersom många även är kommunalpolitiker.
Tre vårdpolitiker vill utveckla vården och omsorgen på olika sätt. Den ena vill ge servicesedlar till privata vårdbolag. Den andra vill ha stenkoll på konsekvenserna. Den tredje vill slopa fulljouren på Vasa centralsjukhus. På måndag ska de enas i Österbottens välfärdsområdes fullmäktige.
Patrick Ragnäs lämnade uppdraget som ordförande för SFP-gruppen i Österbottens välfärdsområde, med hänvisning till tidsbrist.
– Man måste bli bättre på att ta hand om personalen inom vården, säger Eva-Stina Lindblom. Hon är en av vårdarna som svarade på vår enkät. Hon sade upp sig för ett år sedan efter över 30 år inom branschen.
Det var fullt till sista plats när välfärdsområdet mötte invånarna i Kristinestad. Och frågorna var många.
"Allt är anonymt och de telefonnummer som finns är väl gömda," skriver en läsare som svarat på vår enkät. Många andra som svarat tycker likadant.
Kampanjen för att förklara hur välfärdsområdet ska utvecklas går vidare. På tisdagen var det möte i bygdegården i Malax.
JAKOBSTAD Hur ska ätstörningsvården i Österbotten se ut? Det grubblar man på inom välfärdsområdet som bäst. För tillfället är resurserna ojämnt fördelade.
Marina Kinnunen inledde lägesöversikten om Österbottens välfärdsområde med en ursäkt för att fjolårets budget sprack och för att informationen till medlemskommunerna kom så sent.
VÖRÅ Många bäckar små gör att Vörå kommun ska betala 2,2 miljoner till välfärdsområdet. Allt från specialsjukvård till barnskydd kostade mer.
När brandmännen, specialomsorgen med flera ansluter sig har Österbottens välfärdsområde över 8 000 anställda. Välfärdsområdets direktör Marina Kinnunen säger att den så kallade vårdtrappan måste fås i skick – och då krävs en satsning på hemvården.
Kristdemokraterna och Sannfinländarna motsatte sig det politiska partistödet i Österbottens välfärdsområde. De har inte heller sökt om några pengar för det här året. Svenska folkpartiet har kvitterat ut 96 000 euro – men summan kunde ha varit högre.
Österbottens välfärdsområde satsar på personalens välbefinnande och nyrekryteringar nästa år. Samtidigt krävs sparåtgärder för att täcka underskottet. "Utmanande men intressant", säger styrelseordförande Anne Salovaara-Kero när vårdreformen verkställs.
Österbottens välfärdsområde har inte pengar nog för sin verksamhet nästa år. Då ska det skäras ner och stuvas om. En gammaldags osthyvel räcker inte för att få bort över 20 miljoner, säger ekonomidirektören.
Pelle och Palle har nu samma arbetsgivare och samma arbetsuppgifter. Ändå har Pelle mer i lön. Löneharmonisering är svaret, Palle ska upp ur lönegropen. Flera miljoner reserveras för det här i välfärdsområdets budgetförslag – som ännu är i obalans i väntan på mer pengar från staten.
Servicen är viktigare än väggarna. Så kan man sammanfatta välfärdsområdets nya lokalitetsstrategi. Hyresavtalen med kommunerna är i kraft i tre år, men från 2026 kan det gallras bland de 480 hus och lokaler som i dag finns för vården och omsorgen. Mindre hyresutgifter ska ge mer pengar för servicen.
Nu är det definitivt bestämt att välfärdsområdets direktör Marina Kinnunen får en månadslön på 15 000 euro. Tre av politikerna ville avvakta med beslutet i väntan på vårdsektorns kollektivavtal, men det blev ingen omröstning om lön eller avgångsvederlag.
Partierna i Österbottens och Mellersta Österbottens välfärdsområden får i år 4 000 euro per ledamot i nytt partistöd. För de här pengarna kan de större partierna anställa ny personal. Sandra Högström från Vasa har anställts som koordinator för SFP och planerar nu möten där invånarna får veta mera om det som kallats århundradets reform – och ställa frågor till politikerna.
Österbottens välfärdsområde har fortfarande strul med löneutbetalningarna, åtta månader sedan starten. I januari växer gruppen som ska få löner därifrån med cirka 1 500 personer, då räddningsverket och specialomsorgen ansluter. Därför vill man nu sköta lönehanteringen på egen hand – och minskar samarbetet med Mico Botnia.
Mellan 45 och 49 nya befattningar och tjänster inrättas och ledigförklaras vid Österbottens välfärdsområde. Bland annat socialarbetare, HR-sakkunniga, förvaltningschef och lagerarbetare behövs. Det här beror på att Kårkulla, Eskoo och Kronoby snart ansluts till välfärdsområdet. Nyrekryteringar krävs när arbetsuppgifter överförs utan att personal flyttar med.
Tillsammans med Närpes, Kristinestad, Kaskö och Österbottens välfärdsområde vill Korsnäs bilda ett bolag som producerar stödtjänster till vården.
Problemen med lönerna har blivit färre, men det här är problem som inte ska få finnas. Det säger Tero Peltomaa, vårdfacket Tehys huvudförtroendeman i Vasanejden.
Nu är det bestämt: politikerna i Österbottens välfärdsområde backas upp av ett helt nytt understöd, som kostar närmare 600 000 euro under två år. – Vi behöver mer pengar till vården, inte till politiken, säger en som röstade mot förslaget.
Sex personer i Österbottens välfärdsområdes ledning har just nu en månadslön på över 10 000 euro, medan ytterligare elva chefer får över 8 000 euro. VBL/ÖT har granskat lönenivån efter de nya lönejusteringarna.
Flera höga chefer i Österbottens välfärdsområde har fått 10 procent högre lön i över ett år för att de "sköter två tjänsteuppdrag samtidigt". Nu har skaran utvidgats. Det tillfälliga lönepåslaget gäller 35 personer och uppges kosta cirka 240 000 euro i år.
Att harmonisera lönerna i nya välfärdsområdet är en flerårig process som kräver åtskilliga miljoner, säger samkommunstyrelsens ordförande Hans Frantz – som säger att personalens förundran över att arbetskamrater kan få olika lön för samma arbete är förståelig.
Sex sökande i Satakunta, nio i Norra Savolax – men med bara en sökande skiljer sig Österbotten från mängden. Ansökningstiden har gått ut och Marina Kinnunen är enda sökande till välfärdsområdesdirektör i Österbotten.
Fullmäktige för Österbottens välfärdsområde har nu godkänt överföringen av både tillgångar och skulder till Österbottens välfärdsområde.
Totalt 300 vikariejobb omvandlas till anställningar och sjutton till tjänster skapas inom socialvården.
De gör klientbesök med egen bil. Sedan Österbottens välfärdsområde blev deras arbetsgivare har de inte fått ersättning för resorna.
Vilka andra än Marina Kinnunen kommer att söka toppjobbet som direktör för nya välfärdsområdet? SFP-gruppens offentliga stöd för Kinnunen kan skrämma bort sökande.
Lönestrulen i Österbottens välfärdsområde fortsätter. Enligt vårdfacket Tehy finns det personal som blivit utan lön både i januari och februari.
ÖSTERBOTTEN Samkommundirektören är redo att än en gång skicka in ansökan och CV och sitta på intervjuer. Trots att SFP helst hade besparat henne den exercisen.
Av de som ställer upp i Österbotten är 64 procent positiva till mer privata vårdgivare. "SFP är ju starkt här", säger ÅA:s Mikael Nygård.
Nu är vården i Österbotten samlad under ett tak när samkommunen för Österbottens välfärdsområde tagit över vården i landskapet.
De allra flesta vårdenheter inom Österbottens välfärdsområde ska vara tvåspråkiga. Men i Vasa, Korsholm, Malax, Laihela och Lillkyro kommer det att finnas enspråkiga enheter.
PODCAST Ett år före alla andra genomför Österbotten en egen vårdreform. Men vad är egentligen Österbotten välfärdsområde och vad blir annorlunda?
KARLEBY Kronobys vårdframtid har stor betydelse också för de svenskspråkiga i Karleby. Hans Snellman (SFP) som är ordförande i Soites svenska sektion är besviken på moderpartiets intressebevakning i Kronobyfrågan.
Om en vecka träffas styrelsen i Vasa sjukvårdsdistrikt för att gå i genom läget efter fredagens Aster-beslut. Nya förslag finns redan, enligt Marina Kinnunen.
KRONOBY Regeringen är överens om att Kronoby ska kunna få sin vård från Mellersta Österbotten och det löftet ska hålla, säger SFP:s partiordförande och justitieminister Anna-Maja Henriksson.
Sjukvårdsdirektör Marina Kinnunen förstår de 44 läkarnas oro och har kallat till stormöte: "Men tyvärr saknas alternativ i nuläget."
ÖSTERBOTTEN Dyrt, patientfarligt och onödigt. Nu protesterar 44 läkare vid Vasa centralsjukhus mot bytet av datasystem. "Idiotiskt", säger en av dem.
Här är namnen på de ledande tjänstemän som bereder ärenden till den nya samkommunen för välfärden.
Den tidigare ministern och rikspolitikern Ulla-Maj Wideroos har sett otaliga reformförsök gå i stöpet. Men nu är vårdreformen här. På riktigt. Och Wideroos tror att den faktiskt kan göra hennes liv med en lungsjukdom, och även många andra finländares liv, lättare.
